Snart är det jul…

Ja det är faktiskt så. Mysigt! Julstämningen har börjat infinna sig i vanlig ordning. Kanske för att det är så himla vackert ute? Måndag var det klar och kall gryning. Vi bor till vänster om Rörviksberget i mitten på bilden…

Måndag bjöd även på kall och klar skymning. Här hemma på gården med rödtussarna…

Kanske beror min julstämning på att det kommit ytterligare en decimeter snö sedan ovan? Stora, fina flingor och några minusgrader. Snönjut och snölek.

Kanske beror det på att vi äntligen har vi tagit fram skidorna. Turskidorna. Att dra på sig pannlampan och bara åka ut i mörka vinterskogen. Hur mysigt som helst. Att stanna upp och titta på stjärnorna. På spårtecken. På gnistrande snö. Kanske norrsken om man har tur. Även hundar och barn är taggade på detta. Ja åka skidor i ljuset också såklart men det är ju inte så många timmar denna årstid.

Kanske beror det på att vi redan haft det årliga traditionella julbaket? Med sönerna, mormor Lena och svägerskan Josefine. I Burträsk. Pepparkakor, pepparkakshus och lussebullar. Mjöl överallt…

Kanske kan det vara för att vi verkligen massproducerat mer eller mindre juliga pärlplattor här hemma? Och det är bara början på julpysslandet. Här är några smakprov…

Kanske blev det ytterligare lite mer julstämning då jag och Henry var till människobyn idag. Henry hade sin årliga kontroll hos uroterapeuten. Han är född med en njure vilket inte är ett problem i sig men det har däremot hans urinledare varit. Efter flera operationer i Uppsala har dock sista två åren varit problemfria. Det känns himla skönt att allt kollas upp med jämna mellanrum. Att oron och ängslan är betydligt mindre. Att han inte behöver förebyggande antibiotika och att inte behöva åka i paniken till akuten och barnavdelningen direkt han har feber. ❤ Efter lasarettsbesöket stod det mellan upplevelsebelöning i form av rulltrappor eller juligt blomsterslott. Idag blev det den sistnämnda och får man inte julkänslor här får man aldrig det…

Henry önskar sig nu även en ren i julklapp. Vi nöjde oss med att köpa två små krukor med renar på och med godluktande hyacinter i samt en lång ljusslinga som jag hoppas räcker till vår inglasade altan. Vi får se. Om tiden finns till helgen kanske vi tjuvstartar julpyntandet hemma lite mer. Vi har i alla fall hyacinterna. Här nedan flankerade av de fantastiskt fina salladsbesticken jag fick av de andra ”Norrlandsstintorna” under vår jakthelg för någon vecka sedan. ❤

Jakt hoppas jag på även till helgen men först ska jag ta mig upp till Dorotea i morgondagens utlovade snöstorm och hålla en YKB-utbildning där på fredag. Trevlig helg på Er och hoppas julstämningen börjar infinna sig!

 

 

Norrlänning på vift…och hemma.

Veckan som gått känns som att den haft fler dagar än en vanlig vecka. Ibland hinner man med många uppdrag och många platser under en vecka. Måndagen var jag hemikring och på jobb i ett frostigt Bastuträsk. Hur fint är inte det gamla pumphuset vid järnvägen? Det borde verkligen kunna användas till något.

Tidigt på tisdag morgon körde jag till flygplatsen i Skellefteå för att ”hoppa” på ett plan till Stockholm. Fick uppleva en mäktig soluppgång ovan molnen. Synd bara att flygplansfönstren inte direkt var nyputsade…

Efter en heldag i Stockholm på fördjupningsutbildning i yrkestrafikens lagar och regler för YKB-lärare lyckades jag hitta rätt tåg för vidare resa mot Örebro. Till min bror Robin med familj. Där stannade jag till onsdagen och hann gosa med mitt allra första syskonbarn. Världens sötaste Alice.

De visade mig runt lite i Örebro. Mycket mer höstigt än vintrigt. Här på promenad vid Svartån. Ån var dock mer brun än svart men huserade en massa orädda fåglar.

Efter en god persisk middag påbörjade jag resan hemåt. Tåg, buss, flyg och bil. Nu längtade jag verkligen hem. Hem till familjen och lugnet i skogen. Det är väldigt mycket intryck för en norrlänning i storstäder. Främst ljud, massor av ljud. Ovana ljud.

När vi gick ner för landning i Skellefteå välkomnades jag av norrsken från flygplansfönstret. Ännu mer mäktigt än soluppgången. Bilen startade trots att den var näst intill ”permafrostad”. Jag var hemma mitt i natten. Gick ner till ladugården och kollade till hönorna. Stannade till under gårdsträden. Njöt av lugnet och vinterkylan.

Torsdagen var det åter jobb i Bastuträsk och hemmatid med mina nära och kära. I ett mer och mer vintrigt hemma bäst.

Fredag eftermiddag styrde jag kosan mot Lycksele. Styrelsemöte och kretsordförandekonferens med Svenska Jägareförbundet Västerbotten.

Mycket intressanta diskussioner kring olika projekt, älgjakten, rovdjur, inventeringar och annat. På kvällskvisten avrundades det med gemensam middag i skogskåtan.

Roligt att träffa både bekanta och mindre bekanta i ”Sveriges största jaktlag”. Tillsammans är vi starkast. På det en lite kort men god natts sömn i en stuga på rådjursvägen.

Lördagens konferens missade jag. Istället var jag på utbildningsuppdrag (YKB 2 och Säkra lyft) åt MUEK i Lycksele. När jag kom hem överraskade mina fina killar med utemiddag i grillkåtan. Hemmagjord gräddstuvad pyttipanna.

Till efterrätt grillade vi julskum (i brist på marshmallows). Det gick fint det också. Lördagen till ära.

Bästa lördagsmyset!

Idag har jag och sönerna varit till Burträsk. Jag ska berätta mer om det en annan dag för nu måste jag sova några timmar och ladda upp för en ny händelserik vecka. Sov så gott!

 

 

Ögonblick ur vinterdagar…

Vilken fin helg. Med mycket väder. Lördag var det skarpt vinterföre. För skarpt för hundtassar och jakt. Bättre med promenader och att kasta gamla äpplen till älgarna…

…och myslunch i grillkåtan. Med marshmallows och kaffe till efterrätt.

Lördagskväll började det snöa och blåsa. Det fortsatte under stor del av söndagen. Fars dag. Hur mysigt som helst. Efterlängtade stora snöflingor till efterlängtad egentid med maken.

Siri hittade några orrar men de flög långt och det var verkligen inget ”smygföre” heller då den nya snön inte riktigt mjukat upp den gamla. Men det är så himla roligt att se Siri förstå vad hon ska göra.

Myrar är vackra även vintertid men ännu mer luriga. De håller inte riktigt och man ser inte heller var man sätter fötterna. Jag myrvattenfyllde en av mina skor. Sånt som händer.

Himla mysigt att få fira fars dag med maken i jaktskogen. Självklart även med paket och gofika tillsammans med sönerna. Och med farfarn som lekte med barnbarnen medan vi var på jakt. Morfarn, min pappa, fick gratulationer per telefon. Han var också ute i jaktskogen, där han också trivs som bäst.

Efter en sväng i skogen med stövaren var hela familjen bara ”tvungna” att lufta skotrarna en sväng. Efterlängtat det också. Av alla.

Magiska ögonblick bjöd vintern på även idag. Vinterhimlen. Inte snö men en massa fin vinterfärg. Jag var tvungen stanna flera gånger på väg från jobb. För att insupa allt det vackra. Det gjorde renarna också, både här och där…

Hoppas att ni också fått samla en massa ögonblick i vinterskrud. Eller i vilken skrud som helst. Nu ska jag försöka samla lite sömn istället. Imorgon blir en tidig start då jag ska hinna både till Stockholm och Örebro. Alltid lite nervöst då jag inte vet exakt vart jag ska men det löser sig nog. Förhoppningsvis. En lite desorienterad norrländsk glesbygdsbo på vift. Ha ha!

Ljus i mörkret…

Det har varit väldigt mycket jobb denna vecka. Jag inledde veckan med åkeriarbete från morgon till sena kvällar med några mindre avbrott för tvillingarnas utvecklingssamtal och besök hos ”ögondoktorn”. Det var lite kyligare nätter då och himlen bjöd verkligen på magi.

Över den så kallade ”sommarvägen” hem till vår gård…

Samt över ”vintervägen” till hemma bäst…

Förr i tiden trodde man, här uppe, att beroende på hur norrskenet såg ut blev det riktigt kallt (bågformationer) eller mildare väder (mer fladdrande norrsken). Själv tänker jag fortfarande att det är ett tecken på kyligare temperatur. Det har det också varit. Några nätter i alla fall. Dagtid har det varit ganska milt och till och med regn. Väglaget har verkligen inte varit det bästa. Igår kom dock nederbörden i snöform hemmavid. Mycket bättre!

Jag har gjort många mil i bil denna vecka. Roliga och varierande jobbuppdrag på olika orter. Styrelsemöte med Jägareförbundet Västerbotten och workshop kring ”Framtidens jakt”. Det är verkligen roligt och inspirerande att det händer så mycket i Jägareförbundet. Att saker analyseras och faktiskt verkställs. Det gillar jag skarpt. Både ”snack och verkstad”. Genomtänkt.

Jag har även varit på första träffen med AC inland – ett nybildat nätverk för driftiga kvinnor i Västerbottens inland. Inspirerande över alla förväntningar. Imponerande med alla driftiga kvinnor. Vilka otroliga kunskaper och kompetenser som finns härikring! Vilka ljus i vintermörkret, ljus som verkligen behövs i vad som nu och då kan kallas glesbygdsmörkret. Men vi ger inte upp oavsett hur mörk glesbygden försöker göras. En riktig energiboost var det att träffa alla. Ser fram emot nästa träff! Känner Du att Du också hör dit så sök upp gruppen på Facebook.

Avslutningsvis lite ljus i mörkret här hemma. ”Huvudljusstaken” har fått sällskap av en tjäderskalle. Siris första. Vidareförädlat jaktminne. Jag måste nog köpa en till ljusstake…eller hitta på något annat?

Trevlig helg! ❤

Norrlandsstintorna på jakt…

I fredags var det äntligen dags! En hel helg med kvalitetstid och minnesvärda upplevelser. Med Ida, Jessica, Sara och ett helt gäng av våra hundar. Full fokus på jakt och gemenskap. Så himla roligt vi haft! Tiden gick alldeles för fort! ❤

Vi har jagat rådjur, hare och räv. Både hundar och jägare har jobbat hårt. Kämpat på. Njutit!

Vi hade även besök av en väldigt trevlig Jonas Seger från Jaktjournalen. Av den anledningen tänker jag inte orera så mycket kring helgen utan låter några av mina bilder sammanfatta delar av Norrlandsstinornas jakthelg. Mer får ni läsa och se i Jaktjournalen framöver.

Mycket grejor blir det som ska packas med inför en jakthelg…
Jag på rådjursjakt och med lite sol.
Jessica och Märta.
Jaktplanering pågår. Sara, Jessica och Ida.
Jessica och några av helgens duktiga hundar.
Så är det!
Jaktlycka! Bull in och Diva ut.
Jessica och Diva.
Mot gryt. Magiskt väder.
Vid gryt. Analyserar.
Vid gryt. Planerar.
Bättre sent än aldrig. Jägarlunch.
Middag. Rådjurssadel med mumsiga tillbehör. Hur gott som helst!
After hunt på kökssoffan. Ida, Alice och Norma.
Blöt söndag. Blöt eld. Ida kämpar igång den sistnämnda.
Jessicas fina gårdshus. Där vi huserade under helgen.

 

Inspirerande vinterdagar…

Sista dagarna har det varit allt från nollgradigt till minus 12. Dagen kan inte bli annat än bra då den inleds med denna vy…

Eller denna…

Väldigt inspirerande och energigivande. Den här tiden på året måste jag ha mycket tid oavsett vad jag gör eller vart jag ska. Det måste finnas utrymme för diverse pauser att insupa och fota det vintervackra.

Ibland är det vintervackert med visst glesbygdsvemod. Inspirerande för fantasin men också sorgligt…

Mer och mer vinter blir det i alla fall. Nästan varje kväll har det snöat, mer eller mindre. Siri håller span från nysnöig bro…

Idag var jag och tvillingarna lediga med utflyktsplaner. Vi inledde dagen med lite väl tidig men lång och lugn mysmorgon. Jag hann till och med dricka flera koppar kaffe och i alla fall bläddra igenom en jakttidning. Henry och Siri myste (eller säger man mös) på kökssoffan…

Sedan var det dags för minst en timme i bilen (med flera viltspaningspauser). Mot Rote och gudmor Annelie med familj. Flera rådjur såg vi varav en ”enhorning”…

Det var snö, sol och vinterdimma om vart annat. Henry undrade (bland annat) varför solen följde efter oss och varför det snöade så konstigt…varför snön for liksom bortåt istället för bara nedåt. Jag försökte förklara att vi ju körde relativt fort med bil. Henry funderade en stund och konstaterade sedan att det måste ju vara så att snön inte vill bli påkörd…Man måste bara älska barnens helt egna logik! ❤

Framme hos våra goda vänner. På med mer kläder för utelek. De har en stor sjö precis nedanför deras sagolika hus. De bor som i ett vykort. Lite och tunn is på träsket. Hur roligt som helst för nyfikna femåringar. Och självklart kan man göra snöänglar även på en brygga…

Gudmor Annelie med hund- och tvillingmys..

Och självklart kan man använda en älgpulka även till annan last…

Hamburgerlunch på gång…

Efter lunch drack vi kaffe och åt kaka inne. Spanade in alla besökare i Rotes ”fågelby”…

Om ni tittar noga på bilden ovan ser ni att det inte bara är fåglar på besök där…som finnspetsägare är de inga favoritdjur direkt men nog är de söta alltid…

Idag. Ikväll. Har jag även blivit faster för allra första gången. Mina söner har fått sin första kusin. Varmt välkommen till världen brorsdotter! Stort grattis till dina föräldrar igen. Vi ses på någon vecka. ❤

Resten av denna fina veckan blir det några trevliga jobbuppdrag för mig och sedan en efterlängtad helg med @norrlandsstintorna som också kommer att bjuda på inspiration, energi, utevarma kinder och förhoppningsvis jaktlycka. Önskar Er detsamma!

 

 

 

 

 

Djävulskbacken, ett rådjur och lilla Rut…

Igår var det ”blia”. Plusgrader och regn som senare övergick till snö. Inget vidare väder. Vi var ute med hundarna på olika håll. Ingen jaktlycka. Det hade dock stuggrannen Nicke. Sönerna inspekterade och inspirerades…

I natt frös det på. Skarpföre i skog och mark. Rödtussarna fick en jaktrunda innan det bar iväg på andra äventyr. Daniel och Henry for åt ett håll medan jag, Edward och Harry for åt ett annat. Bus och lek på Arenaparken i Norsjö innan utefika inhandlades. Planen var en solnedgångspicknick på något bra ställe. Vi körde en liten omväg och funderade över lämplig utflyktsplats någonstans här borta…

Vi bestämde oss för ”Djävulskbacken” dit vi inte varit sedan förra vintern…

Så himla härligt med äkta D-vitamin och upplysta barrträdsbackar!

Edward och Harry hittade ett väldigt naturligt picknickbord…

Med både sol och utsikt…

Det finns många stora, fina stenar där. Mycket att utforska. Klättra och krypa.

Vi sade hej då till ”Djävulskbacken” och Fäboträsket när solen försvunnit bakom berget och himlens blå fick sällskap av rosa. Nordiskt vinterljus. Så himla vackert!

På hemvägen sladdade vi förbi några vänner och hämtade hem vår nya familjemedlem. Rut. En hönkyckling av rasen Brahma som vi hoppas ska trivas bra här hos oss och med sina nya kompisar.

Hoppas Ni också haft en trevlig helg! Och Happy Halloween! Om det nu var i helgen det skulle firas? Eller är det på tisdag? Därom tvista de lärde. Jag har inte ägnat så mycket tankar kring detta och när sönerna ville Halloween-pyssla under helgen fick vi improvisera en del. Använda fantasin. Några olika ”pumpor” fick vi till…