Kurhotell & Friskluftshet

Vilken himla trevlig helg! Fylld av frisk luft, friskhet och julgott. Med familjen. Ett dygn har vi spenderat på Kurhotellet Källan i Åmliden. Möte, julbord och trevligheter med en av min uppdragsgivare. Hotellet ligger högt uppe och mitt i ingenstans kan man säga. Väldigt naturnära och naturfint. Ett toppenhotell både för stora och små.

Efter ett väldigt gott julbord och en lång natts sömn vaknade vi upp till denna vy från hotellrummet. Magiskt!

Vi åt frukost och hoppade sedan i badet tills vi såg ut som russin.

Vid lunchtid packade vi ihop på hotellrummet och sade adjö och på återseende till Källan Hotell & Spa och dess fantastiska Västerbottniska utsikt.

Hemma igen skyndade vi oss ut för att ta vara på det sista ljuset och kolla till mårdfällorna.

Ingen fångst och inga spår men så himla friskt och vackert! Friskluftshet måste ju vara höjden av friskhet!? Även om jag är ute i friska luften ganska mycket ska jag ha som mål att under nästa år var ute ännu mer. Det gör så gott.

Idag har vi även firat Wilda som fyller hela tio år idag. Hon har onekligen blivit gammal sista året men uppskattade verkligen en värmande brasa och en falukorvstårta toppad med Frolic. Smaskens till sista slicket.

Lilla Siri är bara åtta månader men igår såg hon också ganska gammal ut…alternativt tomteinspirerad…av frost och friskluftshet.

Edward såg också extra julig ut tidigare i veckan. Förstaklassarna bjöd in till Öppet hus på skolan en dag. Sjöng julsånger, pysslade och bjöd på egengjorda pepparkakor. Roligt!

Nu ska jag göra klar julkorten som jag hade tänkt skippa i år. Jag har i alla fall dragit ner antalet något. Vissa traditioner är svåra att bryta. Hoppas ni har en trevlig tredje advent!

 

 

 

Med ljus i hår…

Luciadagen. Så mycket mys, ljus och fina sånger. Julstämning. I alla tider har jag sett Luciamorgon på TV men senaste åren har såklart sönernas Luciamorgon på förskolan varit det jag sett fram emot mest. Nya dräkter till i år, tvillingarnas sista år på förskolan. Harry skulle vara snögubbe (som ni såg i förra inlägget) och Henry skulle vara ren. Världens finaste. Här med hemmabakade lussebullar i olika former. Det fungerar alldeles ypperligt. Precis som vi människor gör. Olika.

Efter sjukdom var de dock inte helt pigga för förskolan idag. Inget Luciafirande där. Riktigt trist. För alla. Men vad ska man göra? Ja vi gjorde vårt bästa och dukade fram julfika med mys. Bänkade oss framför Luciamorgon på TV:n.

Det var väldigt fint i år. Ganska traditionellt. Det gillar jag. Vad gäller Lucia i alla fall. Ibland är sångerna helt moderniserade och oigenkännliga men inte detta år. Tvillingarna var dock inte lika imponerade som jag. Hade hellre varit på förskolan. Efter Lucia, när morgonen började ljusna, stod termometern på elva minusgrader. Vackert! På väg på möte. Ner från skogsberget i vinterskrud.

Själv har jag också haft ljus i håret nu ikväll. Inte så Luciavackert utan mer som glesbygdsljus. Men nog sprider det ljus alltid.

Hoppas ni haft en mysig dag med mycket ljus, fika och stämning! Har ni inte det eller inte fått nog av ”Luciandet” så tycker jag att ni ska titta in här. Hos Skogens mest stämningsfulla Lucia. ❤

 

Andra advent med känsla för snö…

Det har kommit massor med snö under helgen. Tung snö. Vacker snö. Lördag morgon hade jag några timmars egentid. Jag släppte ut stövaren med pejl på medan jag stökade fram frukost. Innan jag ätit klart hade hon fått upp en hare. Jag skyndade på med jaktkläderna. Nya för dagen tack vare Jakt & Trofé i Boliden. Spände på mig skidorna. Blöta, tunga flingor i det nollgradiga snölandskapet. Det gick lite halvtungt med skidorna men jag gav mig iväg. Efter en stund föll bössan pladask ner i snön, vapenremmen gick av. Typiskt. Tillbaka hem och byta rem. For iväg med skidorna igen. Nu gick det ännu tyngre. Jättetrögt.

Jag vände om hem igen. Bytte till snöskor. Mycket bättre. Normas hardrev buktade uppe i ett närliggande berg. Jag kämpade mig uppåt. Svetten lackade men oj så fint med all snö.

En liten paus för att fota lite av naturens konstverk.

När jag äntligen kämpat mig upp till löpan började drevet komma åt mitt håll. Jag gjorde mig beredd. Här ser ni harens och Normas framfart.

Då helt plötsligt bröt Norma bara. Jag såg på pejlen hur hon rundade berget och drog raka vägen hemåt. Igen. Det här hände som bekant även för någon helg sedan. Så himla märkligt. Jag funderar på om hon mötte något hon inte ville möta? Jag ropade men hon hörde mig nog aldrig. Det var bara att skynda nerför igen och hemåt. Ett bra träningspass blev det minsann.

Resten av helgen har det varit mer jakt, mycket skottning, kojbygge, bobtolkning, gigantiska snöbollar, besök av vänner, middag i grillkåtan och väldigt gott julbord på Stadskällaren i Lycksele.

Julbord är ju väldigt svårt att fota snyggt men himmelens gott var det. Och i trevligt sällskap. Söndag hann vi med lite mer julbak. Andra adventsfika. Chokladsnittar med kanel samt morotskaka med pepparkaksfil och apelsin. Hur gott som helst. Med alla tiders finaste snögubbe. ❤

En riktigt trevlig adventshelg! Avslutades tyvärr med febriga tvillingar. Hur var Er andra adventshelg?

 

 

 

Människans bästa vän…

Hunden. Och frisk luft. Gärna i kombination. Det har varit ganska kyligt i veckan men himmelens vackert. Jag har försökt insupa äkta D-vitamin när jag haft möjlighet. Det gör så gott!

Vintersol och skägglav. Hur fint som helst? Har ni smakat skägglav? Det är visst ett riktigt överlevnadstips. Men det ska kokas länge. Jag måste prova någon dag.

De här kalla dagarna har jag vissa kvällar gått och lagt mig utan att dra ner rullgardinen. Det gör jag i och för sig ganska ofta den här årstiden, då det är mörkt när man lägger sig och mörkt när man vaknar. Fullmånen har lyst en del under vecka men det har också norrskenet. Svårt att förklara det magiska med att blicka ut över det vid sängdags. ❤ Även morgnarna har varit vackra. Det är alltid vintervackert då det är mången minusgrader. Här vid en av våra närliggande träsk…sjö alltså. De flesta sjöar heter träsk härikring. Någon sade att namnvalet handlar om utlopp och inlopp, hur vattnet är förbundet med annat. Det måste jag undersöka vidare.

Idag har det kyliga övergått till snö och vind. Mycket av bägge. Afton och kväll skulle jag till och med kunna säga lite snöstormigt. Jag får nog ta sats när jag ska på jobb i Lycksele imorgon. En bra kväll för julbak. Polkaknäck och Mozartäppelkulor.

En bra kväll för pyssel och mys också. Människans bästa vän Norma hänger gärna i köket och agerar gärna kudde.

Åt en eller två.

Åt olika håll.

Alla borde ha en ”stövarkudde”! ❤

 

 

Alla sätt är bra. Att ta sig ut i jaktskogen…

Fredag morgon när dagen grydde drog jag och Harry ut i harskogen med Norma. Harry fick välja färdmedel och det blev skidor och pulka.

Självklart en hel del fika också. Kaffe, varm choklad, lussebullar och pepparkakor.

Daniel hade varit ute och jagat fågel. Vi möttes upp. Fixade till sockar och skor.

Norma betedde sig rätt märkligt den här dagen. De två först hararna drev hon bara en liten stund för att helt avbryta och komma tillbaka. Konstigt! Tredje gången gillt höll hon dock i bra. Det börjar vara en del snö på sina ställen…

Vi delade på oss för att passa och få en skottchans. Jag och Harry gjorde upp en eld för att hålla värmen. Harry passade även på att såga sig en liten julgran som han senare band fast i pulkan.

Haren var listig och höll sig nästan uteslutande i tät skog. Den överlistade oss. Vi var tvungen avbryta för att skynda oss hem och göra oss vuxna klara för festligheter i människobyn Lycksele. Firmafest med Daniels jobb. Julbord och Pistvakt. Väldigt trevligt men nog sved det lite när vi åkte hem på lördagen i världens finaste uteväder. Väl hemma gick jag på promenad med hundarna i sista ljuset. Sommarvägen hem till oss är vintertid endast en väg för skotrar, skidor och skor…

Idag, söndag och första advent var en ny heldag i skogen. Edward hade åkt till farmor och farfar. Henry och Daniel for på fågeljakt medan jag och Harry tog nya tag i harskogen. Spår fanns det minsann.

Dagens färdmedel var till fots och med åkmadrass…

Medan vi tog fikapaus i vintersolen hörde vi några väckskall från Norma som slutligen gick över till drevskall. Ljuv musik som får håret att resa sig på armarna. Av njutning. Ja hela vinterskogen är njutning. Att bara sitta där och titta. Lyssna. Fika.

Vi mötte upp Daniel och Henry. Den sistnämnde var också väl rustad för jakt med egen (trä)bössa som farfarn gjort. Harry hade istället med ett svärd (som också farfarn gjort) som han skulle ha vid urtagning…

Men det blev ingen hare den här dagen heller. Normas drev var lite halvknaggligt och när det blev dötappt och hon kom tillbaka kopplade jag. Vi hade nämligen mer saker vi skulle hinna med i det korta dagsljuset.

Vi sadlade om till skotrar och for ut med mårdfällorna. Bättre sent än aldrig.

Preppade med bland annat Trapperns lockmedel…

Fantastiskt fin himmel på vägen hem. När ljuset var på väg att ge vika för mörkret.

Avslutningsvis önskar jag Er alla en trevlig första advent! ❤

 

 

 

 

 

Ut i kylan. Med beslutsångest…

Det har varit två ganska kylslagna dagar. Termometern har legat kring tjugostrecket. Otroligt vackert och friskt ute. Orrarna har visat sig från sin bästa sida när jag haft jobbardagar istället för jaktdagar. Typiskt!

Himlen har varit pastellfärgad varje morgon. Snön och frosten glittrat i både ljus och mörker. Det är som naturens eget julpynt. Oavsett temperatur är det skönt att få frisk luft. Både för kropp och knopp. När jag jobbar i Bastuträsk brukar jag och min vän Gabbe gå lunchpromenad när tillfälle/tid ges. Hur mycket värt som helst. Vi är dessutom ganska lika i det fallet att vi kan köra fast vid något otroligt vackert (tycker vi) i naturen. Ta tjugo bilder (minst) var på solen, en tall, lingonris eller något annat fint. Vi får även tillfälle att dryfta, fundera och filosofera kring allt mellan himmel och jord. Energipåfyllnad.

Någonstans läste jag att människor är som snöflingor, alla är vi unika. Så också våra tankar?! På sista tiden har jag funderat mycket kring beslut. Rätt stora beslut och hur man fattar dem? Hur ofta fattar vi egentligen beslut bara utifrån vad vi själva tycker och tänker? Självklart måste man ibland väga in andra människor också beroende på vad beslutet gäller men jag tror ändå att jag i alla fall är ganska dålig på ”positiv egosim”. Jag vill ofta göra så mycket jag kan för andra. Vara snäll. Kanske lite för mycket. Det finns fördelar med det såklart men också nackdelar. Ibland vet jag knappt vad jag egentligen vill. Det får bli en mörkerpromenad på det. Kanske kommer jag till insikt eller så får jag fly tankarna och beslutsångesten en stund.

 

 

Värmande pajer för många…

I lördags blev jag så himla sugen på paj. Det var länge sedan. Ute var det skarpt och ”lågt i tak” så jag hade dessutom mycket matlagningstid.

Torsdagens snöstorm övergick till något som mer liknade regnstorm. Med skarpföre som efterverkan. Hela helgen. Trist! Men nu var det ju paj jag skulle skriva om. Jag gjorde två av mina favoritpajer (köttfärspaj och skaldjurspaj) som dessutom räcker till ganska många, ungefär sex portioner per paj. Det blev en del rester att äta senare kan jag lova. Fungerar bra även kall som utflyktsmat tycker jag.

Till köttfärspajen behövs följande:

1 kyld smördeg á 250 g

2 gula lökar

2 vitlöksklyftor

2 morötter

2 palsternackor

600 g köttfärs

2 msk smör

500 g krossade tomater

2 dl créme fraiche

Salt, peppar och timjan

200 g fetaost

16 oliver

Sätt ugnen på 225 grader. Skala lök, vitlök och rotfrukter. Hacka lök och vitlök. Riv rotfrukterna grovt. Bryn lök, vitlök och köttfärs i smör. Tillsätt rotfrukterna och låt dem fräsa med i cirka fem minuter. Rör sedan ner tomater, créme fraiche och kryddor. Låt sjuda på svag värme i cirka tio minuter.

Lägg degen i en smord ugnssäker form. Fördela köttfärsröran på degen. Smula över fetaost och lägg på oliverna. Denna gång valde jag dock att riva över Västerbottensost istället för de sistnämnda. Grädda mitt i ugnen i cirka 20 minuter.

Till skaldjurspajen behövs följande:

125 g smör

3 dl vetemjöl

3 msk vatten

200 g räkor

1 paket crabmix (eller kräftstjärtar)

4-5 hårdkokta ägg

2 msk senap

2 dl créme fraiche

Dill

Blanda smör, mjöl och vatten till en deg. Låt vila i kylen en stund. Tryck sedan ut den i en smord pajform. Nagga och ställ in den i 200 grader varm ugn i 15 minuter.

Hacka äggen i mindre bitar. Blanda dem med räkor, krabba eller kräftor, senap, créme fraiche och dill. Den här dagen smaskade jag även i hackad purjolök.

Lägg skaldjursröran i pajskalet och ställ in i ugnen (200 grader) i cirka 20 minuter.

En god sallad till är ”pricken över pajen”.