Nordiskt vinterljus och en del djur…

Igår var första gången vi fick se solen detta år. Vintersolen. Det blir verkligen ett magiskt ljus, det nordiska vinterljuset! Både kallt och varmt. Kolla mellan träden här nedan, det är som en gyllene värld som gömmer sig där bakom Siri…

Jag och Harry var ensam hemma. Planen var att det skulle vara dimmigt och att vi skulle städa ut julen. Efter en snabb blick ut ändrade vi snabbt planerna till en lite längre sparktur istället.

Oj vad vi har längtat efter en kombinerad spark- och vintersoltur. Lycka!

Lek och träning med rödtussarna efter det. Gamlingen och ynglingen. Wilda och Siri.

Och kolla in utsikten från vårt sovrumsfönster en dag som denna! Helt underbart! Inget djur med i bilden idag men däremot en skotare. Lite ovanligare.

Det gallras och avverkas på grannmarken. Dofterna från timmeravlägget och skogstraktorerna luktar så gott och skickar mig alltid tillbaka till barndomen. Jag har spenderat många timmar i skogstraktorer tillsammans med min pappa. Man ska ta hand om sin skog!

På kvällen for jag och tvillingarna till grannbyn. Till vänner. Drack kaffe, lekte och hämtade hem en tupp.  Glesbygdsliv om något. Tvillingarna röstade enhälligt på att han skulle heta Robin. Så blev det. En ung (men väldigt stor) Brahmatupp. Vid namn Robin. Här nedan i sin uppfödares famn.

Under julen har vi nämligen haft lite sorg. Två av våra vita Bovanhönor har dött. Gått vidare. Förhoppningsvis fattar nu Robin tycke för vår höna Rut som är av samma ras. Kanske kan det bli kycklingar till sommaren? Så kändes det dock inte då vi kom hem med Robin igår. Rut som aldrig visat minsta lilla humör visade väldigt tydligt att hon inte gillade sin nya kavaljer. De rök ihop några gånger och sedan var det minst sagt ett kyligt klimat i hönsgården. Bättre läge idag men Robin verkar föredra lilla ”Tjock-Greta” framför Rut som bara är sur. Förhoppningsvis kan lite mer kärlek växa fram med tiden.

Förutom att hänga i hönsgården idag har jag och Henry släppt stövaren Norma, kollat in skogstraktorerna samt åkt en del madrass på lägdan (ängen).

Vi har grävt i snön i flera timmar. Grävt fram snögrottan sönerna gjorde före jul. Henry kom nämligen på att ljuslyktorna förmodligen var kvar där inne. Så var det.

Vid blå timmens ankomst for jag och Harry på en skotertur medan maken och Henry for till människobyn Norsjö (Edward har några dagars jullov hos farmor och farfar). Jag och Harry kollade bland annat in fina lodjursspår. Harry undrade om jag var säker på att det var just lospår. Jag tror det sade jag. Vänta ska jag lukta sade han. Jo det luktade visst lodjur. Ha ha!

På väg tillbaka blev vi väldigt snöiga vissa passager så Harry ville stanna och röja bort lite mer snö. Väldigt snörikt men vackert!

Otroligt mysigt med en skotertur medan mörkret lägger sig! På låglandet var det dock närmare tjugo minusgrader så vi tar en längre tur med fika en annan dag.

På tal om lodjur så har Harry haft två mjukislodjur sedan har var väldigt liten. Ett tappade han dock bort i fjällen förrförra sommaren. Ett drygt år senare hittade vår vän Carita den vid Tjaktjaures strand. Hon livräddade den och Harry fick tillbaka den förra helgen då vi var i fjällstugan. Efter en svängom i tvättmaskinen var den som ny. Typ. De är lite ruggiga bägge två men väldigt älskade.

Nu sover alla gott! Det borde jag också. Snart. Ska bara…God natt och dröm sött till Er alla!

 

 

 

Nyårsfirande bland fjäll och underställ…

Fjällvärlden fortsatte att bjuda på snö, dimma och en hel del minusgrader. Man blir lätt lite desorienterad i allt det vita. Vi fortsatte hålla oss kring Tjaktjaure vid uteaktiviteter. Här från en av promenaderna med vänner och hundvänner…

Några lugnare stunder med pyssel och pussel. Med betoning på några. Stämningen är på topp även för de små under fjällbesöken. Det blir fort livat inne i stugan de första dagarna. Ute är bäst.

Nyårsafton firade vi med vänner som också har stuga eller husvagn på Sandvikens Fjällgård. För att alla skulle rymmas att äta middag ihop hyrde vi en stuga där vi alla tretton just så pass rymdes att klämma in oss. Finns det hjärterum så finns det stjärterum. ❤

Frostigt, snöigt och vacker naturkonst.

Det är inte bara konsten som är naturlig här. Alla människor också. Ingen bryr sig heller nämnvärt om vad de har på sig. Jag hade faktiskt svidat om från underställ just denna kväll men tjocksockorna fick hänga med. Så himla skönt!

Trerätters plockmiddag hade vi lyckats få ihop. Suovas till varmrätt. Kladdkaka och tomtebloss till efterrätt.

Sönerna är ganska kvällströtta så vid tiosnåret välkomnade vi det nya året med kramar och svävande lyktor. I år hade maken tänkt till och tagit fram en sådan där gasolbrännare till lyktorna. Första året som vi rätt snabbt och enkelt fick upp alla lyktor i luften. Ackompanjerade av näst intill full måne, stjärnor och snöflingor. Så himla fint!

Nytt år! Mer snö och mer dimma på nyårsdagen.

Hamburgare till middag. Utanför stugan.

Edward hade pratat om att han gärna ville testa att snöbada. Sagt och gjort. Bastu och snöbad till efterrätt.

Igår åkte vi hemåt. Det snöade hela vägen. Det har verkligen kommit imponerande mängder snö hemmavid. Det var många år sedan det var så här mycket så tidigt. Om Bondepraktikan stämmer ska det dessutom bli dubbelt så mycket som mängden snö på trettondagen. Spännande!

Hoppas ni alla haft toppentrevligt nyårsfirande!

 

 

 

 

 

Förbi och framåt… 

Igår anlände vi till fjällstugan. Till fjällparadiset. Jag har just kommit in efter en kvällspromenad i fjällmörkret. Det snöar en del, man ser inte mycket men fjällen är fjällen oavsett. 

Det var dålig sikt uppe på fjället idag så vi höll oss kring stugan. Det finns inget dåligt väder för att tolka bob… 

Om alla dessutom hade en overall som vår vän Petra. Då skulle vi alla synas i alla väder… 

Jag har funderat på året som gått. 2017. Jag gjorde en sådan där ”Best nine” på Instagram…

Det känns som att jag har många jägarvänner där. Jag undrar om det är likadant här? Den här bloggen har nu funnits i drygt ett år och jag har snart haft 50 000 besökare. Det är ju helt fantastiskt! Stort tack till Er som hänger med! 💚 Ni får gärna berätta vad ni vill se/läsa mer eller mindre av.

2017 har det varit en hel del jakt men även mycket annat som året normalt brukar bestå av. Arbete, utflykter, vardagsäventyr, fjällresor och en hel del frisk luft. Kära familjen på hemma bäst i skogen. Nära och kära, gamla goda vänner och nya goda vänner. Ett ganska socialt år har det varit även om jag önskar att jag var ännu bättre på det eller snarare att jag hade mer tid till det.

Jag har gått ner till att vara anställd på halvtid och egen företagare på halvtid. Totalt har det dock blivit mycket mer än en heltid men det får man nog räkna med inledningsvis tror jag. Roligt och utmanande har det varit. 

Jag har kört många mil bil och en del andra fordon. I arbetet och för nöjes skull. Mycket i Norrland men även några svängar söderut. Åreresan i juli med familj och vänner är en tradition. Något att varje år se fram emot. För alla. 

Nytt för 2017 var bland annat vårt finska tillskott Siri, en ny bössa, fyra hönor, ett utedass till fjällen, fina loppisfynd, en ny hemmaskoter och en ny båt. Nya insikter under året var bland annat att sluta banta en gång för alla, att jag är för styrd av jantelagen och att jag är kass på att marknadsföra mig själv. Jag får jobba vidare på detta under kommande år.

Jag har även insett att jag är lite rädd för att sätta upp mål. Förmodligen för att jag då känner att jag till varje pris måste nå dem. Men så är det ju faktiskt inte. Det är inte alltid målet som är målet utan vägen, resan och erfarenheterna mot det. Eller? Så här kommer några mål: Ännu mer friluftsliv och friskluftshet. Mer må-bra-saker för kropp och själ. Mycket jakt, fiske och fjäll. Mer som en önskelista kanske än mål är även ett nytt tält, ett nytt kök, jaktresor och en resa till Island. Om tid finnes skulle jag även vilja göra klart ett bokprojekt men det målet får nog ligga kvar under några år.

Har du några mål, löften eller önskningar inför 2018?

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag Er från fjällvärlden! 🌟

JULLOV!

Ja nu är det lite välbehövlig julledighet. För hela familjen. Den efterlängtade julafton har varit och den kan bäst beskrivas med tacksamhet och mättnadskänsla. Vilken glädje att tomten hittade hit även i år (sjuåringen är dock lite skeptisk till dennes äkthet).

Vi har hunnit jaga och åka skidor  i olika konstellationer och på olika tider. Sönerna fick en spårdragare i julklapp av oss. Det är lite enklare då för de små. Roligt att dra spår är det också.

Själv gillar jag bäst ospårat och turskidor. Frihetskänsla!

Gamla Wilda hänger gärna med på skidtur. Då får det bli en kortare sådan. För hennes skull.

Sönerna har byggt ut snögrottan rejält. Vi hade planer på att sova där men det har varit ganska många minusgrader hittills. Vi får väl se hur det ser ut framöver. Nog vore det mysigt!?

Mellis har vi ätit där i alla fall. Och ute. Finns det någon godare ”utevinterfrukt” än apelsin? Till det chokladbollar med smak av apelsin och rostad kokos just den här dagen.

Mycket lego har vi byggt. Julklappslego. I allas rum. Här är Harry med sin fiskebåt.

Barriga islyktor gjorde vi en dag. Enkelt, vackert och med hög mysfaktor.

Sista dygnet har vi haft besök av fler nära och kära. Skoterkörning, lek, bus och mys. En hel del fika…

Godaste kaffet.

Och mat såklart. Tunnbrödsrullar och norrländska tacos.

Härliga dagar! Nu väntar vi fler trevliga besökare, tjädergryta och på någon dag blir det att styra kosan mot fjällstugan och nyårsfirande där uppe. Hoppas ni har det bäst! ❤

Nu är det nära!

Dagen före dopparedagen. Mycket ljus, värme, gemenskap, förväntningar och en och annan sparktur. Lite mer julbakning också. Igår gjorde jag pepparkakssockerkaka med morot och äpple samt pepparkaksdrömmar.

Fredagsfys efter det. Med hundar och spark i gnistrande vintermörk skog. På egen hand tänkte jag. Så tänkte inte tvillingarna. Det var inte helt lätt att styra med två femåringar på sparken. Vi körde av och ner ibland. Men roligt var det. Och svettigt.

Fredagsmys blev utomhus. Med hela familjen. Snö och eld. Kan det bli bättre?

Grillade godsaker mellan sparkturerna.

Marshmallows och S’mores. Det sistnämnda är väldigt gott och enkelt. Grilla en marshmallow och kläm den genast mellan två (choklad)kex.

Sönerna påbörjade även ett ”snögrytprojekt”…

Idag har vi jobbat vidare på den, jagat en stund och sedan haft julfika och julmys med tre av mina (fem) fina småsyskon med respektive. Vi skulle ta en syskonbild. Tillsammans med mina söner. Det gick väl sådär men roligt hade vi!

Nu är det lugnt och stilla här hemma. De små förväntansfulla sover. Snön lyser vit på taken, endast Mona är vaken. Jag har tagit fram jultröjan men tänker nog inviga morgondagen med snöcamouflage och jakten på julharen.

Nu ska jag hjälpa tomten lite på traven. Skriva lappar, gömma julklappar och ledtrådar. Det är tio minusgrader ute och månen ser ut som en mandarinklyfta. Vackert!

Julafton firar vi här hemma på gården tillsammans med nära och kära. Platsen och sällskapet är det viktigaste tycker jag. Och snö såklart. Jag önskar Er alla en riktigt God Jul! ❤

 

 

 

 

Katastrofgranen & vilda juldekorationer…

Den första katastrofen med granen är faktiskt det faktum att den är gjord av plast. Vi som bor i skogen och äger skog har en plastgran inne till jul. Lite pinsamt. Den kom in i familjen av praktiska skäl då tvillingarna var små och stövaren liten. Ja ni förstår nog. Till dess fördel är den jämn och fin, släpper inte så många barr och ställs bort som den är med ljusslingan kvar. Nästa år är det nog dags för en riktig igen. De luktar ju så himla gott! Hur som haver klädde vi vår luktlösa skapelse redan förra veckan. Egentligen skulle jag vilja klä den helt själv och med noggrant utvalda dekorationer. Så ser dock inte verkligheten ut då man har barn och de tycker ju att det är lika roligt som jag. Ja två av tre i alla fall. I år fick de gå all in själva…

Den fick som två stjärnor där i hörnet i vardagsrummet. Bredvid den är hundsängarna. De sistnämnda föranledde katastrof nummer två. När stövaren kom in och bökade ner sig i bädden bökade hon även ner granen. KRASCH! Av alla våra fina vilda julgransdekorationer var endast troféer kvar. Ja alla mer tåliga och mindre fina bollar klarade sig såklart.

Ljusslingan dog också. Väldigt trist men det är ju faktiskt bara materiella ting. Ingen gjorde illa sig. Inte ens granen. Granen fick en ny plats i vardagsrummet. Vi införskaffade en ny ljusslinga, en mycket bättre. Dekorationer pysslades ivrigt. Kottar målades och kristyr tillverkades med passande (för oss) motiv. Jakthundar, vilda djur och skotrar bland annat.

Som ni ser klarade sig en älg också. Och en räv. Medan vi pyntat och julstädat har det slagit mig hur mycket av våra juldekorationer som har ett visst vilt tema. Ja det har vår inredning i vanliga fall också men jag tänkte visa lite av vårt ”julhemma”.

Tjädern sitter i köket och önskar god jul. Till köket köpte jag även en ny julgrej förra veckan. Lokalt inhandlad.

Traditionella, pålitliga ljusstakar i köket. Flankerade av hyacinter som fått aningen för lite vatten av mig. Hoppas de tar sig innan svärmor kommer. Från detta fönster ser man även ut till vår inglasade altan (pensionärskuvösen).

Till köket kommer man direkt från hallen. I hallen har jag några dekorationer hängande. Bland annat detta kottehjärta som hängt med några år.

Till ytterdörren tänker jag varje år att jag ska göra en krans men jag verkar aldrig få tid till det. En julig skylt har den i alla fall fått. Då kanske tomten hittar hit?

Från köket kommer man sedan till vardagsrummet. Där katastrofgranen står. Där den mysiga öppna spisen finns.

Här inne har vi likadan ljusstakar som i köket men här är de flankerade av ”hariga tomtar”. Inköpta på Åhléns tror jag. Där finns mycket fint.

Fin blev även mården med lite glitter i håret.

Min älg blev i år juligare än någonsin.

Vår ”huvudstake” fick sällskap av en gullig hjorttrio (inhandlade lokalt för några år sedan).

På tal om hjortar fyndade jag en jättefin ljusgrej på den lokala blomsterhandeln förra veckan. Där finns också mycket fint.

I vårt stora vardagsrum har vi en stor soffa men ett ganska litet bord. De vanliga ljusstakarna står kvar men med röda ljus och en lite mer julig ”duk” under.

På övervåningen finns mindre pynt men den här ljusstaken jag köpte på Ikea för flera år sedan är fortfarande lika mysig. Trädtoppar mot trädtoppar. De verkliga var också helt vita tills igår då regn anlände men förhoppningsvis blir de snart vita igen. Snö är utlovat på lördag och på julafton brukar det ju alltid snöa. Det är sedan gammalt.

På trappräcket hänger en ljusslinga med ”nävergranar”.

Björkdekorationer finns även i sönernas rum. Och en massa annat så klart. Där sparas det inte på julpyntarkrutet.

Vår toalett, björktoaletten, är också sparsamt dekorerad. En liten tomte och någon räv som jag tycker fungerar året om.

Ja nu är det jul i vårt hus. Jag har några paket kvar att slå in men jag känner mig otroligt lugn. Lite väl kanske. Har jag verkligen inte glömt eller missat något inför julhelgen? Den som lever får se…

 

Vita vardagsäventyr…

Ute fortsätter det att vara vintervackert. Vitt. Frostigt. Massor av upplegor (snö i träden). Njutning för ögon, balsam för själen. Som en stor kram inifrån. Det kan även bjuda på träningsglädje och friskluftshälsa. Att dra iväg med turskidor, hundar och pannlampor rätt ut i vinterskogen är bland det bästa jag vet. Det blir alltid mer eller mindre äventyrligt. Igår kväll var det några minusgrader och lite lätt snöfall.

Hur härligt som helst. Ända tills min pannlampa tvärdog. Utan förvarning. Som tur var hade jag endast några hundra meter uppförsbacke kvar. Vilken tur att det inte var tvärt om! Det var varken klart väder eller månljus som vägledning men lite mysigt var det trots allt. Man känner sin litenhet.

Imorgon har väderprognoserna hotat med regn. Det kändes nästan som en omöjlighet. Ovillighet framför allt. Jag kände ett extra stort behov att njuta av allt det vita och vackra idag. Imorgon kan det se helt annars ut…

Vintersolen dök upp, på väg ner, på eftermiddagen. Ljusade upp tillvaron ytterligare.

Mörkade ner. I varma färger.

Ikväll tog jag chansen att åka på äventyrsskidtur igen. Jag hann bara fara så började det komma snöblandat regn från himlen. Väldigt blött. Det gick fort i skoterspåren och tungt i lössnön.

Massor av spår även idag. Hararna är verkligen på gång nu. Med en stövare som draghund bör man se upp kring dylika…

Ja skogsfåglarna också. Här har en orre legat och vilat för att sedan ta till vingarna. Vackert!

Jag tog en lite mindre tur idag. I slutet skulle vi (jag och hundarna) över lite öppet myrvatten med tillhörande dike. Jag åkte på skrå längs det mest öppna och tänkte sedan att skidorna skulle kunna fungera som en bro över diket. Precis när jag hittat jämvikt över diket och lade så mycket tyngd som möjligt på stavarna tvärdog pannlampan igen. Idag var jag dock mer beredd. Hade en extra liten pannlampa i fickan. Så med så mycket tyngd som möjligt på en stav lyckades jag fiska upp den och dessutom ta mig över torrskodd. Tjohoo!

Men kära tomten! Jag önskar mig verkligen en bra pannlampa, minimalt med sladdar och med litet batteri som dessutom lyser i flera timmar. Norma önskar sig en ny sele och att matte undviker äventyr med vatten tillsammans med henne. Siri önskar sig också en sele till den dagen hon är stor nog att dra (nu får hon springa lös vilket hon inte alls har något emot). Wilda tycker det är lite trist att vara pensionerad från dylika äventyr men är nöjd om hon får en till korvtårta. Tack på förhand från Tjärnlidenskogen! ❤