När vi höll oss undan både renovering och bekvämligheter…

Köksrenoveringen hade kommit in i nästa fas. En fas som innebar att jag och sönerna helst skulle hålla oss undan igen. En långhelg på vift. En långhelg med flera olika äventyr. Med fullpackad bil hämtade jag upp sönerna efter skolan en onsdag.

Pinkpaus vid Beukaforsen. Både blåsorna och bråken blev mindre. Ibland blir det så himla bråkigt, ibland inte alls. Ibland krävs det bara en blick, ibland mycket mer. Mycket beror nog på dagsformen, tröttheten och förväntan. Jag blir mest provocerad av negativa attityder, det drar liksom ner alla. Det gillar jag verkligen inte! Jag vill att alla ska dras uppåt i så fall.

Knappt 20 mil senare blickar vi ut över vårt mål. Lite till vänster i bilden ser ni hustak. Våra vänners finfina ställe Lerberg. Som ett vykort även det med sitt torp högt upp på en ”skogsudde” och milsvid utsikt åt alla håll och kanter.

Lerbergstorpet har inga bekvämligheter, har aldrig haft. Egentligen tycker jag dock att bekvämligheter är lite fel ord. Även om man är utan el och vatten i kranen (bland annat) är det långt ifrån obekvämt. Tvärt om! Både mysigt och nyttigt att vara utan moderniteter. Det tycker även barnen. Allt tar såklart lite längre tid men i dagens samhälle är det nog bara bra. Bra även med mer fysiskt arbete.

Familjen Andersson-Ferry bjöd på grillad korv och dryck då vi anlände. Kallt och regnigt ute men varmt av brasan och det trevliga sällskapet.

Det blev flera goda måltider ute. Björns varma mackor gick inte av för hackor. Med rökt renost och älgsalami (bland annat).

Det var sol, regn och hagel om vart annat. Dagen vi åkte vidare (fredag den sista maj) snöade det till och med.

Det eldades mycket. Både ute och inne. Heidi lägger på i kaminen medan Harry kollar efter älgar.

Vi spelade en hel del sällskapsspel. Björn hade även några schack-lektioner med Henry och Harry. De hittade på lite egna regler ändå men skam den som ger sig.

Björn drog även med alla barnen på cyklande grodspaning. Han hade rekat före men just denna kväll såg de inte en enda groda. Alla var glada ändå. Även jag och Heidi som fick lite kvalitetsmässig vuxentid att dricka något glas rött och börja lösa världsproblem. Björn kom sedermera in med andra infallsvinklar (och rom). Man har aldrig tråkigt i detta sällskap! ❤

Tråkigt att hämta vatten och tvätta händer var det inte heller någon som tyckte.

Eller att gå på utedass med världsbäst utsikt.

Harry hittade någon slags Tyrolerhatt (Heidis morfars tror jag att det varit) vilken han hade på sig i princip hela helgen. Passar bra till både vyn och vedhuggningen (han fick dock inte lov att mer än försiktigt prova med just den yxan på bilden).

Nätterna har vi också spenderat på torpet. Jag och pojkarna på övervåningen. Vi har faktiskt invigt den/det. ”Logementet” som det kallas och som Heidi och Björn stressat som galningar för att hinna klart innan vår ankomst. Vi har sovit som kungar i underställ och sovsäckar på militärsängar. Efter något dygn kom mer värme upp och nattklädsel blev inte längre ett måste.

En dag for vi på utflykt till Rönnäsberget. Dit upp har Heidi visat mig en gång förut, för många år sedan. Det var precis lika fint nu som då! Tänk så mycket som hänt under åren som gått. Tänk att vi nu kan visa våra barn smultronställen med historia. Verkligen fint! ❤

Vi får se hur länge det dröjer till nästa gång och vad som hänt däremellan?

En dag var vi en sväng till civilisationen. Till människobyn Storuman. Vattnade i deras växthus. Alla ville hjälpa till. Dante ville kissa i vattenkannan. ”Neeej!” sade jag spontant. ”Jaa det går bra” sade Heidi samtidigt. Jamen just det, det är ju faktiskt väldigt bra som gödsel. Men man ska späda ut det väldigt mycket säger Heidi.

Såklart blev det även träning. Inklusive armbrytning. Heidi är ju faktiskt elvafaldig världsmästarinna i just det. Hur stort är inte det!?!

Roligt för de små att det numera även finns barnbord. Henry och Harry gick några rätt jämna matcher. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen…

Fredag rullade jag och sönerna vidare mot nya äventyr. Tack för fina dagar på Lerberg med omnejd! På återseende!

Vill du läsa mer om och av Heidi kan du klicka här. Vill du läsa mer om (och av) Heidis och Björns fossilfria mål kan du klicka här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s