Första kalaset slutade på akuten…

I fredags var det dags. För min man att fylla 40 år. Han som är både mitt hem och mitt äventyr – allt på samma gång. ❤

När någon fyller år hemma hos oss får denne välja middag. Daniel hade dagen till ära beställt biffar, kokt potatis och sås. Med betoning på vanliga biffar (förutom oviljan att hålla mig till samma vägar har jag även väldigt svårt att hålla mig till samma recept, eller ens ett recept över huvud taget). Jag var lite väl sen hem efter jobbet denna stora dag (ibland blir det så, ofta på en fredag konstigt nog) men hann laga den beställda maträtten. Lagom till efterrätten kom en kompisfamilj på besök. När kvällen började lida mot sitt slut ramlade kompisfamiljens mellanpojke, Helmer, olyckligt i vår soffa. Spräckte läppen rejält (på tre ställen) och tryckte in några tänder lite grann. Efter att ha konsulterat en sjukvårdskunnig vän samt sjukvårdsupplysningen bestämde vi att ett besök på akuten var bäst. För säkerhets skull. Jag och Tina (Helmers mamma) åkte mot Skellefteå (åtta mil enkel väg). Helmer somnade direkt i bilen. Trots allt.

För att göra en lång historia kort blev det slutligen ett stygn i läppen. Ett stygn på det ondaste stället att sy på, utan bedövning. Helmer sov igenom hälften av det. Vilken tuffing! ❤

Det var en lite rörig upplevelse på akuten och jag tänker att det är en himmelens tur att vi är ganska icke-blödiga och rationella glesbygdsmammor. Med stora hjärtan.

Vid halv två på natten var vi hemma igen. Några timmar senare steg jag upp och vi började förbereda för nästa kalas. Städa, stöka, skotta och hämta tårtor. Kalas med nära och kära. Mycket skratt, paket, smörgåstårta, kaffe och öl.

När jag fyllde år fick jag ett kort av våra familjer. Ett kort med en kartbild på och med texten att det kommer mer information senare. Vid jul fick jag och Daniel ett kort där det stod att vi skulle uppdatera passen, träna prickskytte, simning, skidåkning och en massa annat. Jag tänkte att vi får nog veta när Daniel fyller år. Det fick vi. Nu hänger den äventyrliga presenten i hallen (i påsen till vänster). Inte helt bokad ännu men helt säkert att det blir hur kul som helst!

Även lördagen blev det lite väl mycket nattsudd. Söndag blev det mer blod men av det bra slaget. Vi fick inviga slakteriet vi fixat i ladugården och stycka dov från förra helgens äventyr. Vännen Nicke hjälpte till.

Henry och Harry också. Mycket knivslipande behövdes. Älskar att de är med lite grann i alla moment (även om det tar lite mer tid). Att de alltid vet vad de äter.

Siri och Wilda ville gärna vara med också men fick nöja sig med att få någon godbit på utsidan.

Vår kompis Tomas hade med en rejäl lövblåsare som vi skulle prova blåsa bort snö på taken med. Henry var i himmelriket. Han har önskat sig en sådan väldigt länge. Funkar på bilar också.

Helgen avslutades med mer skottning (jäklar vad det kommit snö alltså). Även kojor skulle skottas fram.

Mårdfällorna fick sig en snabbtitt på eftermiddagen. Ingen fångstlycka där men under diskbänken hade jag mer tur (eller hur man nu ska se på det).

Nu kör vi på med en ny vecka. Med nya möjligheter, möten och ögonblick.

 

 

 

 

 

 

 

2 kommentarer

Add Yours
  1. trillingfarfar

    Ett stort grattis till jubilaren, hipp hipp hurra! Ni är båda i våra barns ålder så ni har mycket roligt att se fram emot, med mycket jakt och mycket firande. Här har jag fångat min första mård i en fälla gillrad med både honungsindränkt tampong och tjäderrens samt lite strömming på det. Tjäderfjädrar satt kvar i munnen när connibear gillret/saxen gjort sitt! Så det betet fick då godkänt! Konstigt att connibear inte är godkänd i Sverige. Belisle som Sverige godkänner, är ju i det stora helt likadan. Men EU regler tycks ju tolkas olika, fast det inte borde vara möjligt. Så är det också med den stamvårdande jakten på varg. Sverige och Estland tillåter, men i Finland är det tvärstopp. Ha det gott båda två, plus kidsen, än är det långt till hundra!

    Gilla

    • detvildalivetinorr

      Tusen tack! Ja än är det mycket liv kvar. Mycket att se fram emot. Stort grattis till mården! Här har det gått trögt på ”trappersidan” men det är å andra sidan ett gott tecken. Vi har provat det där med tamponger några gånger men nu för tiden kör vi bara med Trapperns doftmedel.
      Det där med EU-regler är verkligen en sak för sig. Ja vargar också. Trots att det är bestämt att de ska förvaltas genom jakt och bara finnas vid en viss nivå/antal här i landet så ligger vi alltid mycket över. Regeringen håller inte vad de lovar (som i mycket annat tyvärr) och det blir strul vid de få jakttillfällen som blir av. Jag är verklige glad att vi slipper det bekymret just här uppe men lider med alla andra drabbade.
      Ha det så himla bra och fortsatt god fångstlycka!

      Gilla

Lämna ett svar till detvildalivetinorr Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s