Naturmagi och delvis svettiga utflykter i kylan

Kylan klamrar sig fast. Rejält. Här uppe på berget hos oss är det sällan mer än tjugo minusgrader men bara någon kilometer ner, i grannbyn men omnejd, är temperaturen ofta kring trettio minus nu för tiden. När jag kom till jobbet i Bastuträsk igår morse var det prick 34,5 minusgrader. Det är himla tur att det finns varma kläder och att kylan trots allt gör naturen väldigt vacker.

Så länge man är varmt klädd och hela tiden rör sig går det bra ute. Oavsett. Det blir ofta lite svettigt till och med. Speciellt när man, som jag, inte kan hålla sig efter en väg. Villar iväg i djupsnön för att kolla något spår, djur eller hur solen ser ut genom träden där borta…

Lite vintersol gör allt upplevelsen ännu lite bättre. Även hemma på gården.

Fantastiskt fina månupplevelser har det också varit sista dagarna. Större än vanligt. Supermåne på gång. När jag klev ut ur verkstaden hemma i fredags tittade den fram över trädtopparna.

Nästan full. Så himla fin. Nog är det något speciellt med månen (också)!?

Senare på kvällen. I skenet av månen och pannlampor hade tvillingarna kompisbesök. Glesbygdskompisar. Kröp runt i kylslagna skogen med leksaksskotrar. Siri vill också vara med. Alltid.

Midvinterlördagen, vinterns vackraste dag enligt bondepraktikan. Det var ingen sol men något mildare. Kring fjorton minusgrader. Dags för utflykt. Till Lobacken. Två mammor och sex barn. Vi skulle mötas längs vägen. Med skotrarna. Bägge körde fast innan det. Fick svettas ett tag. Tacksamt med hjälp. Glada nådde vi målet.

Barnen lekte. Det behövs inte mycket mer än vad naturen har att erbjuda. Alla åkdon vi släpat med var i det närmaste orörda. De små gjorde kojor under träden…

…och lekte toppfågeljakt med bössor av pinnar. Bland annat.

Mammorna, jag och Tina, gjorde eld. Värmde krämig karrépasta till lunch. Varm choklad, kaffe och kex till efterrätt. Välling till minsta deltagaren.

Det behövs inte mer än så här. En perfekt utflykt i närområdet. Det blir alltid lite svettigt ändå, när man är på utflykt med barnen, men det är så värt det. För alla. När vi styrde hemåt stannade sönerna kvar hemma hos utflyktssällskapet i grannbyn. Jag fortsatte hemåt på egen hand. Högt upp på ett hygge var jag tvungen att stanna. Ta några snabba bilder med det lilla kamerabatteri som var kvar. Kanske var det i alla fall en av vinterns vackraste dagar?

Maken var också på utflykt tillsammans med vänner. I kyla men med en och annan svettdroppe han också. På två dagars tripp med toppfågeljakt på skogsskidor i fokus. Flera jaktlyckor. Här nedan är en av de fina.

Söndag var det kallt som tusan igen. Vi stökade på i ladugården. Kollade till slakteribyggprojektet. Städade även ur hönshuset som nu är helt tomt från hönor. Känns lite vemodigt men ändå bra. Just nu. Vi får se vad framtiden bjuder på. Måndag morgon bjöd i alla fall på något stort. Och rött. Superblodmånen. Så himla mäktigt! Jag såg den redan då jag ställde mig upp ur sängen. En av få morgnar jag varit snabb. Snabbt på med underställ och fleece. Greppade kameran och gick runt husknuten i storstövlarna.

Väckte sönerna med nyheten om blodmånens uppenbarelse. Snabbt var även de uppe och stod med kikare i köksfönstret. Många frågor och funderingar. Vad jag längtar tills de orkar vara vakna längre på kvällarna så att vi kan uppleva mer norrsken tillsammans också.

En kort stund senare var allt det röda borta från månen men det var som extra mycket ljus runt månen även någon timme senare. Själva månen kändes lite mer lysande än vanligt. Kanske för att den var så stor? Supermånen.

Nu blev det mycket måne från Mona. Har du också haft någon eller några magiska månupplevelser sista dagarna? Eller norrsken kanske? Så himla häftigt det är med naturfenomen!

4 kommentarer

Add Yours
  1. trillingfarfar

    Håller helt med Thirre om att ni bor i en vintersaga. Här har vi nu äntligen också fått en liten förkänsla av vintern. Men endast tjugo grader minus, så det är långt till era 34,5. Har varit ute och kollat spår i naturen och det tycks finnas gott om både älg, harar och rävar. Sen har jag tyvärr stött på två vargspår på två skilda ställen i mina jaktmarker och den ohyran vill jag inte ha. Om det nu sen är riktiga vargar eller någon slags korsning mellan hund och varg. Kanske ni läst om en kvinna här i mellersta Finland som hade tre vargar instängda i bastun plus en hel del korsningar utomhus. Vargarna var så undernärda att de sköts av polismyndigheten. Så visst finns det tokigt folk lite varstans på vår jord. Ha det gott i vinterparadiset!

    Gillad av 1 person

    • detvildalivetinorr

      Men oj oj! Ja det finns onekligen tokerier både här och där. I allt från finska skogar till svensk politik. Oroande! I Sverige är det förbjudet att korsa bland annat hund och varg. Tyvärr hindrar inte det alla är jag rädd. Härligt att höra att ni fått lite vinter och att det finns gott om sådana spår man faktiskt vill se! Ha det bäst!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s