Mycket väder, hundar och känslor…

Det har verkligen inte varit något ”hundväder” sista dagarna men det har varit mycket väder. Sol, åska och lite regn. Ibland samtidigt. Som känslorna ungefär.

Medan resten av familjen åkte till havet några dagar gjorde jag några riktigt långa jobbdagar. Med åkeriarbete i Bastuträsk. När jag var på väg hemifrån i söndags mötte jag där här fina. Lika nyfiken som jag. Nästan. Minuten innan lite efterlängtat regn. Med betoning på lite tyvärr.

Glädjen över varje regndroppe har aldrig varit större än under denna sommar.

På kvällskvisten kom ett helt galet åskoväder. Det lät som att tåg krockade utanför kontorsfönstret när blixtarna slog ner. Molnen var mörkare än någonsin och mullret, eller snarare dånet, verkligen rullade över himlen. Jag tror faktiskt aldrig jag hört något liknande. Jag som brukar tycka att åskoväder är väldigt mysigt kände mig snarare lite ängslig. Kanske mycket på grund av den extrema brandrisken i skog och mark. Jag bestämde mig för att avsluta på jobbet innan strömavbrott och hann precis stänga ner allt då det blev just det. Strömavbrott. Lite, lite regn kom efter ovädret. På hemmavägen var det solregn. Magiskt fint även om jag önskat mycket mindre sol och mycket mer regn.

Det blev lite svalare efteråt. Det har varit så några kvällar. Ganska sent. Har gett utrymme för några spring- och cykelturer med hundarna. Just den här kvällen frös jag till och med lite om armarna. Härlig känsla.

Gamla Wilda blir sparad från mer krävande motionsrundor. Inne på sitt elfte år. Vår pensionärshund. Som fortfarande hittar mindre bra ställen att svalka sig på…

I hundgårdarna är det i alla fall ganska svalt dessa varma dagar. Bara lite kvällssol som letar sig in. Det som stövaren njuter av. Och ett gott ben på det.

Måndag tänkte jag inte göra en så himla lång arbetsdag. Det blev tvärt om. Jag var och kollade på en väg som skulle fixas till och hann sedan sitta en stund på kontoret då chefen ringde. Det hade varit inbrott i grustäkten. Jag skyndade dit. Till den ganska otillgängliga täkten. Låset på garaget var avbränt, verktyg borta, en traktor tom på bränsle och den andra traktorn försvunnen. Stulen. Man blir chockad, arg och förtvivlad. Förlorar lite hopp om mänskligheten. Även lite vad gäller polisen. När man bor i glesbygden. De skulle skynda dit och säkra spår. De kom idag. Två dagar senare. ”Det är det där med resurser” fick jag som svar när jag ringde och tjatade för tredje gången. Ja det är väl egentligen inte polisens fel för det är ju så. Mycket mindre resurser i glesbygden. Förjäkligt! Oacceptabelt!

Bra med lite skjutbanetid. Oavsett humör. Det är faktiskt ingen nackdel när det är mycket av det. Mycket sol var det också. Det går att skjuta lerduvor även barfota.

Idag kom det lite mer mörka moln på ingående. Jag och veckans bonushund Jenna kollade in dem. I den kvava värmen. Inte avundsjuk på ”isbjörnens” päls.

Det blev inte så mycket åska. Kanske tio regndroppar på det. Nu ska vi dansa regndans och packa väskorna för nya äventyr. Säg till om ni ser en fin Volvo L60F till salu någonstans.

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s