Fjälldagbok. Lördag. Eld, kärlek och sjöfåglar.

Egentligen var planen att åka till fjällen först nästa vecka. Fredag morgon började vi dock fundera på varför vi skulle vänta. Vi hade planer på kvällen men packade och förberedde så mycket vi hann. Mitt på lördagen rullade vi iväg med två bilar och två släpar (för att få med båt, cyklar, ved och en massa annat). Vi anlände till fjällstugan på aftonkvisten. Ångrade verkligen inte vår spontana tur. Det gör man aldrig när man är på plats i fjällen. Oavsett väder.

Efter vi packat av och in alla grejor åt vi sen middag ute. Utanför stugan. Det var en hel del vind och moln men solen började så smått titta fram genom molngluggarna.

Lördagsmyset och utelekarna fortsatte ända tills det var läggdags för de små. Verkligen läggdags. Sådana här sommarkvällar är det alltid svårt att få sig inomhus i tid. Både hemma och i fjällen.

När alla lagt sig gick jag ner till bryggan vid bastun. Jag gör ofta så första kvällen. För att insupa allt det fina. Bara sitta en stund. Andas. Njuta. Vinden hade mojnat nästan helt och molnen börjat dra sig tillbaka. Man vet aldrig vad morgondagen bjuder på.

Ett par sjöfåglar fångade mitt intresse. Jag tror att de kan vara av arten bergand men rätta mig gärna om jag har fel. För drygt tjugo år sedan då jag tog jägarexamen hade jag en hel del koll på sjöfåglar men den kunskapen har sinat rejält med åren. Tyvärr.

Min första tanke var att det var en hona och en unge. En överbeskyddande mor med en busig son som hela tiden dök och dök och dök. Skakade av sig lite vatten och dök igen. Kunde komma upp lite var som helst. Svår att hålla koll på. Underhållande att se på för en betraktare.

Ja här hade jag helt klart mig själv och mitt liv som referensram. Ha ha. Vid närmare eftertanke var detta såklart, med stor sannolikhet, ett kärlekspar. En hane och en hona. Hon dyker efter föda och han håller koll på omgivningen.

Här har jag också referensramar. Väldigt fina! Det var dock länge sedan jag och min ”hane” kände på lugnet på tu man hand vid en fjällsjö. Inte många meter från där bergänderna (?) simmade runt blev vi man och hustru för alldeles snart tio år sedan. Ute på en brygga mellan pirarna sade vi högt och tydligt ja. Den 19 juli 2008. Exakt här. En helt magisk dag. ❤

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s