Grönt är skönt!

Nu är det mycket som är grönt. Som grönskar. Som lugnar. Som inspirerar. Till uteliv.

När jag kom hem från Hemavan och Västansjö i lördags hann jag bara hem innan det bar iväg på kalas. I Skellefteå. Ute i det gröna. Med god mat och dryck. Med en grön tårta. Vår vän Stellan, kokkaffe-experten, fyllde 40 år.

Medan vi vuxna kände på lugnet gjorde alla barnen tvärt om. Cyklade och cyklade. Hela kvällen. Grönska lite överallt.

Söndag spenderade vi i det hemmagröna. Klippte gräs, cyklade lite mer och körde cross.

Grillat och picknick är ett givet inslag alla årstider men speciellt mycket då det blir grönt ute.

Lite pysselprojekt hann vi med. Ute. Jag och barnen. Vi är inte klara ännu men vi använde oss av renhorn, plåthinkar, grus och träd…

På eftermiddagen tog vi fyrhjulingarna till grannarna. Hälsade på deras nya familjemedlem. Rotax. Smålandsstövare. Söt som socker. Myser i mattes gröna fleecetröjefamn.

Äntligen går det också att motionera i det gröna. Även i skogen. Som jag har längtat. Jag sprang till och med lite vilse en dag. Sprang på. Kom inte alls fram där jag tänkte mig. Men jag kände igen mig. Till slut.

Igår var jag och Henry till ett annat ställe. Med en hel del grönt. För lugnande effekt. Norrlands universitetssjukhus. I Umeå. Det var dags för en ny njurfunktionsundersökning för Henrys del. Han var så himla duktig. Vår lille hjälte. ❤ Provsvaren dröjer dock några dagar men jag känner mig positiv. Som belöning ville Henry ha en kikare, en glass och en mjukisbjörn. Vi köpte även ett nytt tält. Ett Helsport Sarek. Längtar tills vi kan prova det. Kanske till helgen.

Vi hade mer tid än vi trodde på vägen hem. Valde alla möjliga omvägar. Dåliga grusvägar men med mycket vackert att titta på. Obefintligt med trafik. Mysiga pauser. Bland fler som gillar att det blivit mer grön.

Igår var det inte bara Henry som skulle få sprutor. När vi kom hem ”lastade” vi in Siri i bilen och styrde mot veterinären. Det var dags för Siris ettårsspruta.

Även hon var hur duktig som helst. Nu har hon fått grönt ljus inför den kommande utställningen till helgen. På Utemässan i Lappland. I Lycksele. Ska du också dit?

Jag är alltid orimligt nervös inför hundutställningar. Jag vet egentligen inte varför. Har man bara tränat på att visa upp hunden kan man ju inte göra så mycket mer. Ni får hålla tummar, tassar och tår för oss. Både vad gäller utställning och provsvar.

5 kommentarer

Add Yours
  1. Miranda Frings Håf

    God morgon på Er, det kommer att gå bra. Kom bara ihåg att så länge du är i ringen och fast domaren tittar på andra hundar, så ställ din hund fin. I ringer tävlar man järnet. Hoppas det går bra med Henry med ❤ ha en fortsatt fin veckan. Själv ska jag ut nu i dra nät 😋

    Liked by 1 person

  2. trillingfarfar

    Jo visst är det alltid lite nervositet när ens hund skall bedömas, men om man bara kan hålla sig lugn så brukar det nog gå bra. Sen är det förstås upp till ägaren att känna sin hund. En del hundar blir nervösa av att stå alltför länge och vänta vid sidan av ringen. Andra igen bör rastas lite och bekanta sig med de andra hundarna på utställningen förrän den visas upp för att få den värsta ivern att gå över. Men jag tror inte du behöver oroas för Siri, enligt mig så är hon absolut värt ett certifikat. Men beroende på hur många tikar hon ställs mot så är nog utgången alltid oviss. Det är ju ändå en bedömningssport, och en människa som dömer. Lycka till!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s