Vintern rasat ut bland bland våra fjäll…

Valborgsveckan firade vi sedvanligt i fjällvärlden. Firade in våren. Njöt av våren. Vintern börjar verkligen ha rasat ut även här uppe. I vanlig ordning hann vi knappt fram till stugan förrän minst två av tre barn behövde besöka utedasset. Nöden har ingen lag men här har nöden himla fin utsikt i alla fall.

Efter en lång och välbehövlig natts sömn vaknade vi upp till en blåsig men fin lördag. Vi styrde skotrarna mot en sjö uppe på kalfjället. En sjö som ingen mindes namnet på. Ett hemligvatten som inte bjöd på ett enda napp. Jag och Jennie blev snabbt otåliga och gav oss iväg på topptur. En bra bit upp pustade jag och Siri ut på en sten. Njutningen går inte att ta miste på.

Hunden Chivas som börjar vara till åren fick skjuts upp till oss av sin husse.

På väg ner hittade Siri ett renhorn. Senare under veckan hittade Edward två till. Helt perfekt då jag klurar på en ny slags lampa med horninslag till fjällstugan.

Vinden tilltog ytterligare. När det började kurra i magarna sökte vi oss ner till ”Polisravinen” för att äta lunch. Och koka kaffe såklart.

Tillbaka till Sandvikens Fjällgård och stugan började kampen om vattnet. Isen har gått upp lite grann vid kanten nedanför oss och vi påtalade såklart för barnen att INTE vara där men ibland gled tydligen bobbarna bara ut dit…

Söndag spenderade vi vid Flygarsjön. Det var perfekt toppturföre även denna dag. Jag, Jennie och barnen siktade snabbt uppåt. Hittade ett rävgryt med många ingångar och utgångar.

Traskade vidare. Kröp och krälade. En bra bit upp klurade sönerna på om de inte hittat en bra hoppsten. Skulle de våga?

Jajjamen. Det visade sig vara en toppenhoppsten.

Dagens lunchplats blev lite längre ner i mer vindstilla trakter. Vid Gretasjöarna. Daniel är ingen direkt matlagare inomhus men utomhus gör han det gärna. Denna dag var det parisare på menyn.

Robin stod för underhållning både vad gällde hopp och lek. Och fastkörning. Men vad gör det då han har ett helt crew som mer än gärna hjälper till att dra och skotta.

På väg tillbaka till Sandviken på eftermiddagen. Skotrar på rad. Vitt och vackert.

Vi passerade några tältare. Så himla mysigt! Nästa år måste jag testa någon vårvintertältning i fjällvärlden.

Kvällen blev magiskt fin. God och glad. Med åren har det blivit tradition att vi vänner på Fjällgården samlas för gemensam surströmmingsmiddag under Valborgsveckan. Lika trevligt som alltid även detta år.

Måndag styrde vi kosan mot Bäckavallen. Vår kompis ”Blomman” fick två fiskar. Edward och kompisen Oscar kämpade på med en snögubbe.

Harry och Siri kollade in fantastiskt fina istappar och isformationer. Art by nature.

Jag och kompisarna Jennie och Maria samt alla barn gjorde veckans längsta och absolut finaste topptur. Helt magisk utsikt. Svårt att fånga storheten på bild. Känslan av ens egen litenhet. Känslan av friskhet och frihet.

Tvillingarna gjorde ett enormt bra jobb som orkade gå ända upp. Frivilligt och utan gnäll. Inte spikrakt heller (som ju barn sällan går). Fjällen inbjuder till upptäckarlusta. För både små och stora.

Henry hittade en renskinnstuss på väg ner. Den skulle han spara.

Vi stannade hela dagen kring Bäckavallen innan det var dags för nedfärd. Uppe på fjällen var skoterföret riktigt bra under veckan men vägarna upp och ner var ganska lösa och sockriga och väldigt guppiga. Måndagskväll var det dags för Valborgsfirande. Ingen storbrasa i år men några små. Fjällgården bjöd på korv, marshmallows, godis och dricka nere vid bastun.

Jag och min barndomsvän Maria i kvällssolen. Sol ute och sol i sinne. Snus under läppen.

Första maj, tisdag, var det mycket väder. Vi körde lite hit och dit i jakt på mindre sådant. Landade en kort stund på Slaktardalstjärn. Jag och Edward gick en bit för att kolla in utsikten.

Eftermiddagen spenderade vi på Tjaktjaure. Sjön alldeles nedanför stugan. Edward gick på upptäcktsfärd bland fjällbjörkarna och ropade lyriskt att han hittat AIK-fjädrar.

Från en Sidensvans (fick vi veta av en vän) som verkade ha råkat illa ut av något större där inne bland björkarna. Medan vi kollade in fjädrar fick ”Blomman” fler fiskar. Röda och fina.

Onsdag var det mer av det där vädret. Det mindre bra. Vi åkte på återbesök till Bäckavallen. Hittade nya naturliga konstverk. Lätt pudrade av nattens snöfall.

Jag var bara tvungen att smaka…Här uppe kan man ju faktiskt få släcka törsten lite hur som haver.

En som inte nöjde sig med den kalla förfriskningen var Marias son Elliot. Han bestämde sig för att premiärbada när vi kom tillbaka till Sandviken. Ganska mycket för tidigt för min smak. Vissa är tuffare än andra…

Torsdag såg vi nästan ingenting när vi tittade ut. Lite regn på det. Vi kände på lugnet i stugorna och lämnade sedan landet. För en utflykt till Norge. Det är väldigt nära till gränsen från stugan och när det är dåligt väder i Sverige är det ofta mycket bättre i Norge och vice versa. Så även denna dag. Vi hann knappt över gränsen förrän det började spricka upp i molntäcket.

Vi åt lunch i Rognan. Handlade nödvändigheter såsom Eventyr-brus, God Morgen och Sjokolade. Kollade på båtar vid bryggan.

En hel del fiskar och några gigantiska sjöstjärnor såg vi nere i vattnet. Underhållande.

Fredag åkte vi hemåt. Utan en endaste torr och ren barnsocka kvar. Inget underställ heller. Men med mycket trevligheter och upplevelser i minnesbanken. Tack för denna vecka fjällvärden och alla inblandade! ❤

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 comments

Add Yours
  1. Anna-stina Karlberg

    Tack för att även vi sörlänningar fick vara med på en helt fantasktisk fjällvecka genom dina underbara bilder och talande kommentarer. Njutit varje dag.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s