Stugmys och jaktmagi

Med maken i Sörmland och en av sönerna (Harry) hos farmor och farfar i Skellefteå bestämde vi andra oss för att åka på stugmys hos goda vänner i Storumantrakten. Vi tänkte åka tidigt igår morse men efter att ha skottat ur hundgårdarna än en gång och packat allt nödvändigt och lite till fick vi oss iväg lite senare än tänkt. När man reser med barn är det ingen större skillnad på packningsmängd om man ska vara borta ett dygn eller en vecka. Mitt på dagen anlände vi i alla fall till Storuman. Plockade upp min goda vän Heidi med sonen Dante samt katten Kurt Spurt. Packade bilen till bristningsgränsen. Vi pratade om jakt och älgar och Heidi berättade att det fanns gott om dem kring stugan med omnejd. Vi hann inte långt förrän vi fick syn på några. Max 70 för älgarna därikring. Ha ha!

Vi skulle tillbringa ett dygn i deras stuga på Lerberg. En magiskt fin plats. Jag hade inte varit dit sedan de fixat i ordning stugan för övernattning så jag var spänd av förväntan. Planen var egentligen att vi skulle hinna jaga lite toppfågel också men med tre barn med lade vi ner det och satsade på uteslutande stugmys och snölek istället. Här nedan ser ni Lerberg till höger i bild.

Väl framme uppe på Lerberg gav sig Heidi genast i kast med kaminen. Eld. Värme. Det var ungefär åtta minus ute. Och inne. Jag packade in grejor, tände ljus och sprang ut för att fota en vit ren som var på besök bakom torpet.

Sönerna gav sig snabbt ut för snölek. Bygga snögrotta.

Gå på utedass med utsikt.

Kurt Spurt vågade sig också ut på några små utflykter.

Det gick sådär med eldningen. Det brann men blev som inget riktigt drag. Rökte in en hel del. Vi funderade om en massa snö drevat ner i skorstenen. Hämtade mer ved. Heidi är ju flerfaldig världsmästarinna i armbrytning men jag tror även att hon skulle kunna erövra en och annan medalj i eldning.

Sönerna blev snabbt hungriga. Heidi värmde gröt på kaminen. I bakgrunden sitter Heidis lillebror Frank och hans Kaisa som kom på besök. Trevligt!

Efter maten lärde Heidi sönerna att klyva ved. De klöv tills svetten lackade. Tills Henry fick ett blåfinger.

Ut i snön igen. Skidtävling nerför vägen. Här nedan ser ni en sur Henry som kastat iväg stavarna. ”Djävla skidor” sade Henry (än en gång). ”Dålig förlorare” sade jag.

Jag och Heidi passade på att värma och äta älggryta. Närdödad. I Lerberg. Med gemensamma krafter av Heidi och Björn. Fortfarande ganska kyligt i stugan. Och rökigt.

Vi diskuterade jakter, framtidsprojekt och skorstenar. Då kom Heidi plötsligt på att hon satt upp ett ”fågelnät” i skorstenen. Kanske var det det som satt som en isig propp. Med pannlampa och skidor fixade Heidi snabbt fram en stege, grävde sig fram till skorstenen och tog bort nätet. Det var det som var problemet. Nu blev det drag i kaminen. Nu ville till och med katten ligga framför den. Henry ville snickra.

Lördagsmys, schack och Jengaspel på kvällskvisten.

Sönerna byggde en koja av våningssäng och sovsäckar.

Efter tandborstning och kvällspink ute i snön tog det inte lång tid innan de små sussade sött.

Jag och Heidi höll oss vaken en liten stund längre. Lördagsmys för vuxna.

Vi sov verkligen gott. Varmt. Heidi var eldvakt. Här nedan vid frukostbordet. Edward och Dante spelar schack i bakgrunden.

Började tälja pilar. När vi stora började städa.

Fantastiskt mysig stuga. Stugmys av bästa slag. Med bästa sällskapet. Jag skulle lätt kunna stanna där minst en vecka eller två. Jag tror att det är himla nyttigt också, för både små och stora, med primitivt stugmys. Mer av det till folket! ❤

Mer bilder från Lerberg och en massa annat spännande hittar ni här. På Heidis sida.

På aftonkvisten anlände vi hem. Återförenades med resten av familjen. Maken var trött men helt euforisk efter Sörmlandsresan. Vilttätheten, markerna, naturen, gästfriheten, maten och jakterna. En magisk upplevelse låter det som. Han fick skjuta inte mindre än sex djur. Fyra dov (varav en skovel), ett rådjur och en älgkalv.

Bild nedan från en jaktlunch på Elghammar. Där även Leif GW Persson var med. Stort.

Jag längtar tills jag får se Sörmland med egna ögon. Men nu är det hög tid att försöka sluta ögonen. Göra natt. Summerar helgen med ordet tacksamhet. Från oss alla. Till vännerna, upplevelserna, livet. ❤

 

 

 

 

 

 

2 kommentarer

Add Yours

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s