Valborgsledighet…

Valborgsmässoafton brukar vi traditionellt fira i fjällen med lite längre ledighet. I år var inget undantag men ledighet föranleds ju av arbete. Före helgen hade jag bland annat några dagars jobb i Stourman. Utbildning i ”arbete på väg” och ett försök att tillsammans med min vän Heidi börja lägga upp helelektronisk bokföring (i sann miljövänlig anda)…

Till middag den dagen bjöd familjen Andersson-Ferry på närlagad, närodlad och närdödad älgköttsoppa samt rödvin, vatten och vattenmelon…

På fredag afton lämnade jag Storuman och styrde kosan mot fjällstugan och familjen som väntade där uppe. Jag testade lite nya vägar (med gott resultat denna gång) och med bara någon mil kvar och då ”våra” fjäll börjar torna upp sig känns det alltid lika magiskt härligt…

Vi hade verkligen ingen tur med fisket de första dagarna. Men med vädret däremot…

Efter att fått gräva sig ner mot isen och sedan med förlängare på isborren göra några pimpelhål kunde även maken få njuta…

Trots en massa skoterkörning och annat på fjället på dagarna betyder det inte att sönerna är mättade då vi kommer tillbaka till stugan på eftermiddagen. Här skjutsar jag Edde och Harry några tolkningsvarv…

Sönerna och kompisen Oscar har dessutom kämpat i timmar med att lasta och lossa sina skotrar (bobbarna alltså) på våra bilar…

En fin afton bjöd kompisarna (och stuggrannarna) Stellan och Jennie på vildsvinskebab. Till ett helt kompani…

Jag drog ett litet strå till stacken och hackade lök…

Det är ett väldigt socialt liv i fjällen (speciellt för oss som inte har några nära grannar i vanliga fall). Idel trevliga människor som alla är där för att njuta av fjällvärlden. På själva Valborgsmässoafton samlades alla på campingen i vanlig ordning nere vid bastun för att fira tillsammans och lyssna på Gunnels vårtal…

Vintern är dock inte helt beredd att släppa greppet där uppe. Några dagar var det både snöigt och blåsigt. Mer låglandsäventyr och skydd i stugor och vindskydd. Roa sig kan man alltid i fjällen. På olika sätt…

Vindiga dagar med sol kan man alltid söka skydd i mindre raviner och tacogratäng funkade utmärkt som utelunch…

På Gretasjöarna finns ofta lä. Och världens största istappar om man klättrar omkring lite…

Våra hundar var hemma med snälla hundvakter. För att ta det lite lugnt. Förhoppningsvis är Norma dräktig. Kanske. Vi får se. I fjällen fanns dock en hel del andra hundar att fota. Till exempel livsnjutaren Chivas Regal i husses famn…

Och vem njuter inte av detta…

Vi hade ingen räv på besök denna gång men en järv hade passerat på andra sidan sjön…

Jag var också ute och traskade omkring på sjön en kväll. Det var så himla fint ljus en kväll då ovädret började ge vika och gav löften om en finare morgondag…

Idag sade vi hej då till fjällstugan för denna gång och parkerade de mysriktiga fotbeklädnaderna…

Mycket renar på vägen hem. Ta det lugnt efter vägarna…

Väl hemma har det tinat en hel del under veckan vi varit borta. Men det är mycket kvar…

Imorgon ska det visst bli riktigt varmt. Det blir bra! Trevlig och vårsolig helg på er!

 

 

 

4 Comments on “Valborgsledighet…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: