Att darra som ett asplöv…


…att vara rädd, spänd eller kanske nervös?! Många är rädda för mörkret. Och för skogen. Speciellt i den kombinationen. Som jag sagt tidigare så finns det ju inget där i mörkret som inte också finns där i ljuset. Barn är lite mörkrädda i vissa åldrar. Jag önskar att våra barn ska känna sig trygga i mörkret och trygga i skogen. Nu när det börjar bli mörkt ganska tidigt (kring sju på kvällen) är det dags att dra igång mörkerskattjakter. I skogen. Vi har ofta skattjakter med lördagsgodiset. Jag tänker att just mörkerskattjakt är lite förebyggande för mörkerrädsla. Väldigt spännande är det också! Eftersom maken var på andra äventyr på lördagen så fick sönerna hjälpa mig att lägga ”banan”. Det enda som behövs är reflexer och eventuellt klädnypor (det blir då mindre trassel när man ska plocka ner reflexerna från träden)…

skattjakt-forberedelser

Själva skattkistan (ett arvegods från mormor Thyra) med lördagsgodiset sprang jag ner och gömde själv just innan det var dags för skattjakten. Det vore ju snopet om en räv eller annat skulle fara med den…Jag brukar även markera slutet på jakten, där skatten finns, med flera reflexer…

skattkista

Jag tror dock att jag lägger banan själv nästa gång. Det kändes som att de kände igen sig i mörka skogen mer än vad jag trodde. Men det är ju bra…

morkerskattjakt-2

Att darra som ett asplöv skulle jag förmodligen göra om jag mött denna i mörka skogen…levande…och jag obeväpnad. Eller ja det skulle jag förmodligen göra beväpnad också…

mote-sjf-1

Mäktig! Som tur var mötte jag denne på Jägareförbundet Västerbottens kontor i Umeå. Det var styrelsemöte på gång. Givande och intressant. Det kommer mycket bra och viktigt här framöver! Roligt att träffa alla också och att spana in drömkontoret…

mote-sjf-3

mote-sjf-2

…och att få med sig fler ”matnyttiga” broschyrer hem…

broshyrer-sjf

Jag och sönerna har också, bokstavligen, hittat darrande asplöv. Magiskt höstvackra hade de darrat ner på marken. Vi plockade ett helt gäng. De skriker ju bara pyssel…

hostlov

Uttrycket ”att darra som ett asplöv” kommer tydligen från att just asplöven darrar väldigt mycket. De har tillplattade och långa skaft i förhållande till de ganska stora bladen. Det krävs alltså inte mycket vind för att de ska darra. Av de fina löven vi plockat gjorde vi ljuslyktor. Vi hade inget toppenlim för ändamålet visade det sig så ett dekorativt natursnöre fick hjälpa till…

hostlyktor-1

Att darra som ett asplöv kommet jag att göra imorgon. Inte rädd dock. Snarare nervös och förväntansfull. Förutom att jag ska på kurs i Lycksele och lära mig allt om att lära ut ”Arbete på väg” är det också premiär för en dokumentärfilm som bland annat jag är med i. ”Jag är jägare” av duktiga Helene Tivemark. Här kan ni läsa mer om filmen. Intressant och väldigt viktig! Hoppas att jag bidrar med något bra och att ingen märker att jag gick i långkallingar hela dag två i filmandet! Nåväl, det skulle ju vara naturligt! Det är det!

Darrig kan man även bli av för lite jakt! Det är precis vad det varit i helgen. Tyvärr! Alla jaktprovsplaner har gått i stöpet. Norma är fortfarande ”sjukskriven” och det har varit mycket annat på schemat. Wilda har fått lite jakttid dock och bägge har såklart fått motion även på annat sätt…

hundmotion

Kategorier:Barn, Glesbygdsliv, Hundar, Jägarinredning, Pyssel, Uteliv

2 comments

  1. Hahahaaaa!!! Tok Henry :-* Samma grimas som hemma hos mig! Fina lyktor och tack för tipset om Pinterest. Hittade ju hur mycket pyssel som helst där. Tack även för att du tog dig tid att komma och en underbar helg!!!!! Va underbart att få träffa dig och min små bus :-*

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: