Veckans fjärde dag och fyra saker…

Torsdag idag. Torsdagar är bra dagar tycker jag. Lite helgkänsla över dem. Över veckans fjärde dag. Här kommer fyra saker inom olika kategorier som denna vecka bjudit på…

Fyra saker jag gjorde igår:

  1. Körde tidigt som tusan mot Anumark (utanför Umeå) för att hålla en YKB-utbildning (med väldigt trevliga och duktiga deltagare). Jag gillar att hålla utbildningar och jag gillar att köra bil. Gärna på morgonkvisten trots att jag är motsatsen till en morgonmänniska. Köra bil är roligt. Speciellt med nya ”äventyrsbilen”. Känns tryggt att åter igen ha en till stor bil.
  2. När jag halkade mig hemåt (rejält med ”kallhalka”) kom jag fram till en viltolycksplats. Renen låg i vägkanten. Bilen stod mot mitten av vägen med varningsblinkers på. Rejält kraschad framtill. Rutorna var immiga men jag såg att krockkuddarna löst ut. Jag kastade mig på dörren utan att tänka så mycket. Därinne var det tomt men väskor kvar. Jag blev orolig att människan/människorna gått iväg. Irrat runt. Utetemperaturen var drygt 22 minus och långt till närmsta hus. Jag spårade runt ett tag och ringde sedan polisen. Olyckan var rapporterad. Skönt. Då tänker jag att de hade fått hjälp därifrån. Jag tänkte även på vikten av att ha vissa saker i bilen. Speciellt vintertid. Som extra kläder, yllefilt och första hjälpenkit. Värmeljus är bra när det är riktigt kallt. Värmer upp en bilkupé bra.
  3. Hann prata i lugn och ro med några vänner på vägen hem och lyssna på några poddar och lite julmusik i bilen. Angående det sistnämnda har jag snart lyssnat söner Miss Lis låt ”Den vintertid nu kommer”. Så himla fin!
  4. Jag hann även natta sönerna och se ”Bonde söker fru” på TV (medan jag startade en tvätt som vanligt). Ett av de få program jag följer. Det här var även första dagen på typ en vecka som TV:n fungerade. Parabolen har varit helt översnöad vilket faktiskt inte gör så mycket.

Fyra saker jag ser fram emot:

  1. Helgen! Då ska jag köra en bra bit neråt landet. Träffa efterlängtade vänner. Jaga en för mig ganska ny jaktform.  Fick tipset att packa ner bland annat pannlampa, varma skor och rejäla byxor så att jag inte skulle få så mycket grus i trosorna…
  2. Att åka mer skidor och att vittja mårdfällorna som vi äntligen gillrat. För bara någon dag sedan. Med skotrar och bobbar. Väldigt roligt ända tills Harry började frysa orimligt mycket och vi körde fast med en av skotrarna.
  3. Julveckan. Det är nästan tomt i min kalender för ovanlighetens skull. Ska faktiskt bli väldigt skönt med lite jullov. Jag älskar julen och allt kring den. Myset, pysslet, dofterna och gemenskapen. Familjen.
  4. Mer av vinterns vackerhet och den nya hundkåpan till bilen.

Fyra saker jag helst inte gör:

  1. Stiga upp på morgonen. Men jag gör det ändå. Såklart. Till slut. Efter två till tre alarm. Till min extremt lättväckte makes förtret. Jag har gett upp om mig själv här. Jag kommer aldrig att bli morgonpigg. Så är det bara. Maken kommer heller aldrig att bli kvällspigg som jag.
  2. Stryka. Otroligt tråkigt och inte är jag bra på det heller. Samma gäller sömnad i alla former. Jag har haft träslöjd så längre jag fått välja. Väldigt tacksamt med en svärmor som är min motsats här och som gärna hjälper till med ovanstående.
  3. Vänta på saker. Vänta utan att kunna göra något vettigt under tiden. Jag har mycket tålamod egentligen men inte vad gäller detta.
  4. Ringa vissa samtal. Till vissa myndigheter eller saker jag dragit på för länge. Enligt min vän Björn Ferry kallas det ”telefonskräck”. Jag har nog det i vissa fall. Jag vet egentligen inte varför. Det går ju alltid bra när jag väl utför dem. Precis som morgontröttheten tror jag att min man även ser detta som ett förtret. Han kan konsten att tjata på mig. Då drar jag på det ännu längre men gör det till sist. Inte så charmigt kanske?!

Fyra utmaningar denna vecka:

  1. Snön. Jag har ju önskat mig det och det kom väldigt mycket på väldigt kort tid. I måndags hade det snöat prick en vecka. Maken mätte till 77 cm på gården. Det har varit mycket snöskottning minsann. Speciellt för Daniel som i princip haft jourverksamhet på gården med vår David Brown.
  2. När skolbussen knappt kommer upp till oss på berget på grund av snön och när skoltaxin (på vägen hem) ringer och säger att de inte tar sig upp till oss då det fallit träd över vägen. Sådana dagar har det verkligen varit en lyckträff att jag eller Daniel inte jobbat långt borta. Skogen är verkligen chockad och ansträngd av all snö. Så även vår fina rönn mitt på gården. När jag kör vår väg ner, fyra kilometer, kollar jag hela tiden på träden. Fler kommer att falla.
  3. Jag har fått en rejäl inflammation i sinusnerven. Inne i axeln. Jag ska äta en massa inflammationshämmande och helst inte använda höger biceps. Gissa hur lätt det är? Gissa hur himla olämpligt det är just inför denna helg som jag ser så mycket fram emot!?
  4. Kylan. Sista dagarna har det varit mer än tjugor minus. I låglandet. Här hemma uppe på berget har vi inte haft mer än fjorton minusgrader dock. När jag kom till kontoret i Bastuträsk i morse var det 9,5 plusgrader inne vid fönstret (-21,5 ute). Jag har dock extra element så det går fint om än fingrarna blir lite kalla framför datorn.

Veckans roligheter:

  1. Snön är verkligen världens bästa lekplats. Människovalparna är ute ännu mer än vanligt. I ljus och i mörker. Känns väldigt bra! Vi har byggt mer på snögrottan, gjort snöänglar, legat i snön och kollat på stjärnhimlen samt promenerat med hundarna.
  2. Lucia idag. Så himla mysigt. Jag och sönerna hann fika och kolla en stund på Luciamorgon på TV innan deras skolbuss kom. Jag kollade färdigt medan jag väntade på att min sjukgymnast skulle ringa (angående axeln). Jag inbillar mig att vi haft dessa Luciatraditioner hos pappa sedan jag var liten eller så skapade jag mig dessa själv. Jag minns inte riktigt. Jag önskar att jag fick se Lucia live i kyrkan också. Det var länge sedan. Det har sönerna gjort idag i alla fall. Viktigt! Mysigt!
  3. Vinterns vackerhet. Helt magiskt. All den vita snön och de påpälsade träden, de kalla och klara stjärnhimlarna eller de stora snöflingorna, ljuset och veckans vackra apelsinklyftemåne. Jag önskar jag kunde fota dem bättre men måste nog önska mig en ännu bättre kamera (och en fotokurs) av tomten.
  4. Jag har hunnit med nästan allt jag tänkt både vad gäller jobb och hem. Vad gäller det sistnämnda så har jag städat som en galning (och alldeles snart är det bara att börja om igen – väldigt otacksamt göra) och julpyntat klart. Det har även naturen. Inte klart men mycket.

Tiden går väldigt fort. Som vanligt. Det var flera dagar sedan det var andra advent. Snart den tredje. Ingen har ens spillt på min favoritjulduk (som jag strukit själv). Jag önskar er alla en fröjdefull helg!

Julgårdsbesök

I lördags var det dags för det årliga och väldigt mysiga julbesöket på Berggård. Hos familjen Fanelli Lidén. I grannbyn Bjursele. Mingla bland folk och fä. Kolla in alla djuren och julmarknaden med närproducerade produkter. Provsmaka, fika och kasta sig runt i snön under tätt duggande godisregn. Såklart var även tomten där. Värmde sig vid brasan. Delade ut små paket och grillvänliga marshmallows till alla besökande människovalpar.

Den första vi mötte var tomtens häst. Uppenbarligen. Alternativt tomtehästen. Världens sötaste! Ej att förglömma fjällkorna i bakgrunden.

Nu önskar sig Henry även en ponny i julklapp. Tillsammans med en terriervalp. Ett tag även en isbjörnsunge men det fick vi stryka då han kom på att de faktiskt kan äta upp en då de blir nog stora…

Flera godisregn bjöd den generösa snögubben och renen på.

Tomten satt i grillkåtan och värmde sig. Väntade på barnen som alla var spända på besöket. Lite skräckblandad förtjusning. Henry och Harry börjar tvivla lite på dennes existens men är ganska övertygade om att någon av alla tomtar är den riktige. Oavsett vad storebror säger.

Så himla mysigt! Både gårdsbesöket och vintern som nu verkligen är på riktigt! Snö, lampor och tända ljus. Själv har jag dock inte trasslat ut utebelysningen ännu men inne är allt på plats.

Tack för besöket Melissa med familj! En driftig kvinna med många järn i elden. Hon som kom från Italien och hittade hem i Norrland. Sedermera även kärleken i en Norrlänning (självaste tomten som var på plats). Både hjärtligt och juligt!

En drömfredag i snöcamouflage

En efterlängtad jaktfredag. Tillsammans med maken. Det är bland det bästa som finns. Jag älskar att vi delar detta. Det var toppfågelpremiär för min del detta år och vilken premiärdag det blev. Vi skickade barnen med skolbussen och väntade in ljuset innan vi gav oss iväg till skogs.

Ganska snart fick vi syn på en ensam orrtupp i topp, det var inte särskilt långt men ganska öppet. Jag kröp tills jag trodde jag skulle få fri sikt. Bäddade ner mig och bössan i snön. Orren satt kvar. Jag sköt.

Med ett stort leende på läpparna fortsatte vi turen. En hel flock orrar flög över oss. Vi bestämde oss för att följa efter dem. Smyga oss fram i snön. De hade satt sig ner i ett gäng träd vid ett hygge. Vi kröp ut på hygget en bit och lade oss. Det var ganska långt. Daniel var chevaleresk och lät mig få chansen igen. Jag bäddade fast bössan så mycket jag kunde. Fick minnesbilder från toppjaktdagar då jag var höggravid med Edward, då jag först fick gräva en stor grop till min mage. Ha ha. Jag kramade avtryckaren och fick dagens andra jaktlycka.

Det var en hel del fåglar i farten denna dag. Vi smög på fler av dem. Några skrämde vi och några var av fel kön. Hönorna är fredade nu men det är väldigt roligt att se många av dem i alla fall. Bådar gott inför hösten.

Vi fortsatte pulsa fram. Nästa gång blir det skidor. Ännu mer snö har nu anlänt.

När vi nästan tänkt ge oss för dagen såg vi plötsligt den mäktiga silhuetten av en tjädertupp. Den synen man drömmer om. Både höst och vinter. Den satt med sträckt hals, sådär som de sitter precis innan de flyger iväg. Jag fick skynda mig på. Jag hann. Jag var världens lyckligaste.

Som om inte det var nog fick Daniel också skjuta en tjädertupp. Mäktigt! Med fyra vackra fåglar i säcken var vi mer än nöjda. Vilken dag! ❤

Vi såg även en annan mäktig fågel i topp. En mycket mindre önskvärd sådan med tanke på dess kostvanor. Häftig syn ändå.

När vi kom hem släppte vi Norma. För henne är snön inget problem ännu.

Hon fick ganska snart upp en hare. Drev den för fullt då sönerna kom hem med skolbussen. Vi fikade och fick sedan lov att skynda oss att genskjuta och ta fast Norma. Drevet gick läskigt nära en lite större väg. Man får tycka vad man vill om de moderna pejlarna men de kan verkligen vara livräddare. Bland annat.

Efter middagen hade vi fredagsmys ute. Hela familjen. Fortsatte byggandet av snögrotta i eldens och pannlampornas sken. En perfekt avslutning på en drömfredag! ❤

 

Den som väntar på något gott…

…väntar alltid för länge. Eller hur var det nu? Jag har i alla fall längtat väldigt mycket efter snö. Bland annat. Den här veckan blev jag hörsammad. Ganska rejält. På söndag kväll började det komma ner. Det vit guldet. Lyser upp både omgivningar och själ med sin vita vackerhet.

Lunchpromenad i snöig blå timme. Tisdag. Tungt att gå i men underbart!

Givna kvällsaktiviteter hemma. Jag är inte den enda som längtat efter snön…

Det hanns inte med någon tisdagslunchaktivitet förutom en snöpromenad denna vecka men det var verkligen inte fy skam. Vi tog igen det lite mer på onsdagen då Gabriella bjöd på after lunch med glögg och godsaker hemma hos henne. Mysigt! Precis då lättade snömolnen tillfälligt och bjöd på trädtoppsljus. Det hände även idag. Hemma. Ungefär tre decimeter snö senare. En sådan dag när jag kunde börja dagen med en lång vintervacker äventyrspromenad. Älskart! ❤

Eftermiddagen drog jag iväg på utbildningsuppdrag. HLR-utbildning i Norsjö. Nästgårds kan man säga här, bara ungefär en och en halv mil hemifrån. Väldigt trevligt. På väg dit och hem mötte vi en del fundersamma blickar dock, jag och mina medarbetare…

Nu gör vi helg. Jag ser fram emot efterlängtade besökare, julgårdsbesök och vinterjakt. Vad har du för planer?

Julstämning i regnet

Men först hade vi fler kalla, frostiga dagar. En gnistrande svartvit värld. Allt utom himlen som fortsatte bjuda på färgkalas både då solen gick upp och ner.

En morgon hemma på ”ranchen”. Genom pensionärskuvösens (inglasningens) frostdekorerade rutor.

En morgon vid Sikträsket. En sådan morgon då jag egentligen bara ska passera men måste dra handbromsen och springa ut i alldeles för lite kläder. För att se. För att fota. För att njuta.

Eftermiddagar hemma. När man hunnit hem innan mörkret sänkt sig. När man kan gå ”jaktpromenader”. Det om något är glesbygdslyx.

Jag har väldigt sällan problem med julstämningen, den brukar alltid infinna sig. Möjligen lite för tidigt men det är väl ett rätt angenämt problem? Jag har dock saknat det vita guldet. Tur att det har varit vitt av frost i alla fall. Hur har du det med julstämningen?

Lördag morgon när vi vaknade, jag och sönerna (maken hade åkt på jaktresa till Västmanland), fick vi ett litet julväderbakslag. Den efterlängtade snön var istället regn och mycket vind. Det regnade sidledes. Vi stökade på lite hemma och var ut en snabb tur med hundarna. Planen var att julstöka (städa och pynta) men vi bestämde oss för andra juliga äventyr istället. Vi packade lite snabbt en väska och tog bilen mot Skellefteå. Mot Tomtelandet på Blomsterslottet.

Tittade och lyssnade på allt fint där inne. Mötte upp min syster med kille och kompis. Handlade lite för mycket julpynt. Fikade gott i det lilla fiket med de små, söta kaffekopparna.

Någon timme senare drog vi vidare. Mot Burträsk. Till mina föräldrar. Mormor och morfar. Åt middag, lekte med gamla leksaker, spelade bandy i garaget, tittade på film och somnade ovaggade. Dagen efter var det dags för det årliga julbaket.

Vi tog en bakpaus för att besöka skyltsöndagen i Burträsk centrum. Det fortsatte regna. Mycket märkligt väder på en skyltsöndag här uppe. Men med tomtar, julsånger, glögg och loppis gick julens glada bud fram ändå.

Vi anlände hemma igår kväll. Med sönernas pepparkakshus intakta. Ställdes genast upp på en stövarsäker byrå på övervåningen.

Innan vi gick till sängs tände vi det första ljuset. Nu står julens dörr på glänt. Hoppas ni hade en fin första advent! ❤

 

 

 

Recept på en bättresortens tisdag

Vi har pratat om det länge. Jag och min vän Gabriella. Att vi ska göra veckans tråkigaste dag till en roligare dag. Igår fick vi till det. Helt klart en bättresortens tisdag! ❤

Efter några timmars jobb, vid lunchtid, sammanstrålade vi. Jag, Gabriella och Jenny. I Bastuträsk. Vi packade in oss i min äventyrsbil och styrde längs den slingriga, kuperade grusvägen mot Abborrtjärn. Poppandes julmusik. Vintersolen lyste och frosten glittrade. Vindskyddet vi hade som mål låg i skugga men vi skymtade ett på andra sidan tjärnen (tjärnen som snarare är en sjö). Vi körde runt och gick en bit längs isen. Magiskt fin dag! Igen!

Vi kämpade igång en eld. Med alldeles för stora vedklabbar. Utan yxa men med kniv, tändstickor och näver. Det blev en rökig eld men eld var det.

Medan elden tog sig mer strosade vi runt lite kring vindskyddet. Kröp stundvis, för att försöka fånga det fina glittret på bild. Pratade och skrattade.

Vi hade med oss lunchlådor och korv. Kaffe, glögg, pepparkakor och pepparkaksmuffins till efterrätt. Pratade vidare. Bland annat om hur synd det är att berättartraditionen förr i tiden, runt elden, näst intill försvunnit. Vilken gemenskap det är. Med lärdomar, kunskaper och fantasi. Vissa saker var bättre förr.

Påfyllda med energi i både kropp och knopp gick vi en liten sväng för att kolla in omgivningarna. Tittade fascinerat där sjöbotten syntes under isen. Jenny passade även på att klättra upp i ett träd som bara ropade på just det. Att någon skulle klättra upp. Medan solen gick längre och längre ner.

När solen inte syntes längre och himlen börjat anta en pastellig rosa ton styrde vi tillbaka till våra jobb. Helnöjda över denna bättresortens tisdag. Energipåfyllda och eldrökluktande. Helt perfekt!

Ute på hal is

Söndag. Det var en så kallad ”bättresortens” söndag. En sådan jag längtat efter. Multitasking av bästa sorterna. I riktigt vackerväder. Tillsammans med sönerna. På Fäboträsket. ❤

Vi började med att åka skridskor. Dylik is får jag gräva långt bak i minnet för att finna. Minnas. Som barn hände det oftare. Det är en hel del frihetskänsla med att susa fram längs en sjö. Det var lite kyligt om kinderna, lite vindigt. Det som lossnade ur isen efter skridskornas framfart virvlade iväg bakom oss. Solen var också där. Lyste upp skogen.

Jag skulle verkligen vilja ha riktiga långfärdsskridskor men frågan är om det löns? Bra skridskoisar är verkligen inget man får uppleva varje år härikring. Snarare vart femte år. På sin höjd. Några enstaka dagar dessutom.

Vi hade med gamla Wilda också. Hon var helnöjd. Lycklig som vi. Följde oss några varv på sjön inledningsvis.

Sedan var det dags för fiske och fika. Kombinerat.

Henry var dagens storfiskare. Han klådde oss alla. Han som alltid haft minst tålamod har nu snarare mest. Harry var stundvis ganska sur över Henrys fiskelycka. Över att han inte fick ens en endaste. Med tvillingar finns alltid gemenskap men även en ständig konkurrens.

Vi lämnade fisket en stund och smög mot Wilda som hade ståndskall på något. Vi hann tyvärr inte fram innan fågeln (förmodligen) tog till vingarna. Vi gick tillbaka. Solen började gå ner och färga himlen rosa.

När det var mer mörkt än ljust åkte vi hemåt. Mötte upp Daniel som varit på jakt. Han byxade abborrarna. Han är bäst på det (och mycket annat). Dagen före hade han haft en liknande dag ute med sönerna. En ”bättresortens” lördag. Fiskat, fikat och jagat (både hare och fågel).

Om någon undrar så är inte Henry skytten och hans bössa på bilden kan bara skjuta knallpulver. Lika glad över jaktlyckan är han för det. Att få hänga med. Att sedermera få äta orre till middag. Det är vi alla.

Medan de hade sin guldkantiga lördag var jag på jobb i Lycksele. Det var jag i två dagar. På både utbildningsuppdrag åt Muek och förtroendemannauppdrag åt Svenska Jägareförbundet. Jag blev vald som länsansvarig för JAQT (Jagande Aktiva Qvinnor i Tiden) och till min hjälp blev det även en ”vice” sådan i Åsa. Det ska bli väldigt roligt!

Roligt ska det även bli imorgon. Då vi ska vi försöka ha även en ”bättresortens” tisdag. I Bastuträsk. Håll tummarna att det blir lika fint väder som idag.